Framgångarna har gjort Jimmie Åkesson stöddig. Så stöddig att han inte ens försöker dölja sina och partiets planer på att utnyttja det låga valdeltagandet i kyrkoval för en röstkupp:
– Det är bara mellan tio och tolv procent som röstar i kyrkovalet. Vi skall ta över, förklarade han när Sverigedemokraterna hade valupptakt inför kyrkovalet den 17 september.
Sverigedemokraterna vill använda Svenska kyrkan för att infiltrera det svenska samhället inifrån. Det kan lyckas. När få utnyttjar sin rösträtt kan en minoritet mobilisera sina anhängare och erövra ett avgörande inflytande, kanske till och med makten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Spelar det någon roll – även för den som inte går i kyrkan varje söndag? Ja, det gör det. I allra högsta grad!
Svenska kyrkan är närvarande på alla nivåer och överallt i det svenska samhället. Med sina 21 000 anställda och drygt sex miljoner medlemmar i 1 355 församlingar, som äger 16 000 byggnader, är kyrkan inte en angelägenhet för en liten grupp fromma, vana vid ett fromt språkbruk.
Vid utgången av 2016 var Svenska kyrkans samlade tillgångar 45,4 miljarder kronor. Därtill kommer 30 miljarder kronor i tillgångar, mest skog och jord, där avkastningen går till prästlöner. Hur och till vad dessa tillgångar används är en politisk fråga och det är mycket långt mellan det Svenska kyrkan numera vill vara och den kyrka Sverigedemokraterna vill återskapa.
En klar majoritet i Svenska kyrkan vill ha en öppen, inkluderande kyrka som vänder sig till människor därför att de är människor, inte för att de är svenskar och kristna.
Sverigedemokraterna vill i stället återskapa en sluten, exkluderande kyrka som skall verka bland människor förutsatt att de är svenskar och kristna. Hos Sverigedemokraterna finns också en tillåtande attityd till den sortens kyrkliga konservatism som yttrar sig i kvinnoprästmotstånd och nej till lika rättigheter för hbtq-människor.
På ett övergripande plan handlar kyrkovalet om människosyn. Mer jordnära kommer valresultatet framför allt att påverka de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans omfattande sociala arbete.
Det är till kyrkans diakoner kommunens socialtjänst kan hänvisa ensamma mammor när försörjningsstödet inte räcker. Till Stadsmissionen kan Göteborgs allra fattigaste, uteliggare, tiggare och papperslösa gå för att bokstavligen få bröd. Har man en gång sett brödkön utanför Johanneskyrkan glömmer man det inte.
Men det finns mycket mer att vara rädd om. I Göteborg är Stadsmissionen kyrkans mest kända sociala verksamhet. Men Svenska kyrkan i Göteborg bidrar också ekonomiskt till Stiftelsen Bräcke diakoni, Kyrkans familjerådgivning, Göteborgs sjömanskyrka, S:t Lukas Göteborg och Kyrkans jourtjänst. De kyrkopolitiker som väljs den 17 september kommer att hålla i pengarna och avgöra dessa organisationers framtid.
Många församlingar arbetar också på egen hand bland tiggare, flyktingar och papperslösa. Det är en verksamhet där Sverigedemokraterna kan göra stor skada om de erövrar en maktposition i kyrkovalet.
Nyligen sammanfattade tidningen Norran Svenska kyrkans arbete bland asylsökande och nyanlända under perioden september 2015 till oktober 2016:
Åtta av tio församlingar hade verksamheter där 8 000 frivilliga ställde upp. Drygt 37 000 personer deltog, samtliga torde vara oönskade av Sverigedemokraterna.
I en värld där islamofobi, antiziganism och likgiltighet för flyktingars lidande normaliseras gör Svenska kyrkan motstånd mot främlingsfientlighet och rasism och står upp för demokrati och alla människors lika värde. Det är en inställning som Jimmie Åkesson under sitt tal överöste med förakt:
– Ser man till kyrkans långa historia är vänsterliberalernas nuvarande inflytande snarast en parentes.
Ni som är medlemmar i Svenska kyrkan kan sätta stopp för Sverigedemokraternas försök till röstkupp. Gör det! Det är hög tid att ni bryr sig mer om vilka som för er talan och hanterar era pengar.
