Katarina Bååth: Ojämlikhet i vården ­drabbar kvinnorna

Det var under våren som hon började känna sig riktigt trött. På jobbet var det stressigt men när hon sade det till chefen hände ingenting. Barnen var förkylda och det var hon som fick vara hemma med dem. Då växte högarna på jobbet ännu mer. Och hon fick mindre i lön. Stressen ökade. Till slut låg hon vaken till två–tre på natten innan hon kunde komma till ro med oron värkandes i kroppen. Sedan ringde väckarklockan halv sju igen. En dag gick det bara inte att gå upp ur sängen.

Ungefär samtidigt bröt en man ihop. Ett trasigt förhållande ett år tidigare, tonårsbarn som ständigt testade gränserna och för hög arbetsbelastning på jobbet gjorde att livet snurrade allt fortare och fortare. En dag satt han i bilen med tårarna droppande nedför kinderna utan att veta vart han var på väg.

De hamnade framför varsin läkare på vårdcentralen i samma landsting ungefär samtidigt. Och det är här som berättelsen går från personlig till att vara intressant ur ett samhällsperspektiv. Hon fick nämligen två veckors sjukskrivning och skickades hem med orden ”ta hand om dig så ska du nog se att det blir bättre snart”.

När sjukskrivningen sedan löpte ut och hon inte var ett dugg bättre så fick hon själv ringa till vårdcentralen för att boka ny tid, bara för att då upptäcka att det inte fanns någon tid innan sjukskrivningen gick ut. Sjuksköterskan informerade henne om att hennes enda alternativ var att stanna hemma olovligt från jobbet utan ersättning tills en läkartid skulle dyka upp några veckor senare.

Han fick däremot fyra veckors sjukskrivning till att börja med, en tid hos kuratorn veckan efter och en ny tid hos läkaren inbokad någon vecka innan sjukskrivningen skulle gå ut. Han fick sömntabletter, antidepressiv medicin och uppmaningen att gå hem och låta hustrun pyssla om honom ordentligt.

Samma symptom, samma landsting men så olika bemötande och vård. Det är inte en vild gissning att det berodde på att de var av olika kön. Män och kvinnor behandlas olika, bemöts olika och ges olika prioritet inom svensk vård, vilket är helt oacceptabelt. Enligt jämställdhetsexperten Gertrud Åström är hälsa det område där det står sämst till ur ett jämställdhetsperspektiv i Sverige i dag.   

I en rapport från 2007 skrev Sveriges kommuner och landsting att kvinnor oftare drabbas av kvalitetsbrister och problem i vården, och att de har sämre tillgång än män till vård inom en rad olika områden. Några andra exempel var att kvinnor får vänta längre på hjärtoperation och gråstarrsoperation, samt att de har mindre tillgång till nyare och dyrare läkemedel.

Jämställd hälsa är ett av Sveriges sex jämställdhetsmål. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Jämställd hälsa måste­ få högsta prioritet. Vi kan inte tillåta att halva befolkningens möjlighet att bidra till samhällets utveckling slås ut bara för att vården är oförmögen att ge lika vård oberoende av kön. Satsa på kvinnors hälsa så att de också kan arbeta, tjäna pengar och ta plats i samhället.