Den här hösten har jag verkligen försökt att förstå Anna Kinberg Batra, vilket Sverige hon vill se, var hon ska placeras in i fältet som spänner från pr-skapelsen Nya Moderaterna till buttra bunkergänget. Det handlar trots allt om en ny partiledare – som dessutom hoppas bli landets nästa statsminister. Så jag har frågat runt bland borgerliga tyckare och andra moderater, hoppats hitta ett slags kärna, istället blivit sittande med artiga vitsord som skulle passa en generell byråkrat – lojal, konsekvent, självuppoffrande – men som avslöjar hart när ingenting om politisk kompass. Ja, hon är möjligen mer liberalt orienterad än Fredrik Reinfeldt. Och? Nej, sedan tar det stopp.

Samtidigt finns det nycklar för den som vill ha en mindre diffus bild. Som hur hon resonerar kring skatter. 2011 tog Kinberg Batra – med Gunnar Hökmark – avstånd från själva idén om en europeisk transaktionsskatt, som skulle syfta till att dämpa den värsta sortens spekulation på finansmarknaden.

”Den föreslagna skatten skapar inte nya medel, utan flyttar istället resurser från industri, näringsliv och vår privata ekonomi till EU-budgeten och till medlemsstaternas offentliga inkomster.”

De höjde ett varningens finger gällande sysselsättning:

”Högre skatter på investeringar och finansiella transaktioner leder till mindre investeringar och färre nya arbetstillfällen.”

Det som Kinberg Batra och Hökmark lanserade som ett överhängande hot mot den europeiska civilisationen, mot terrorbalansen privat-offentligt, var inte mer radikalt än 0,1 procent skatt på handel med aktier och obligationer och 0,01 procent på handel med derivat.

Det finns fler exempel som ger Kinberg Batra politisk kontur. Som då hon för ett år sedan försvarade ett femte jobbskatteavdrag i Agenda-debatt mot Magdalena Andersson. Statens finanser riskeras eftersom ”Socialdemokraterna har en nästan ideologisk syn på skatter där man till varje pris ska höja dem”, sa Kinberg Batra, som varnade för att sådana tilltag skulle ”strama åt svensk ekonomi”.

Liknande argument kom helt nyligen i riksdagen, då Kinberg Batra igen anklagade Socialdemokraterna för ”ideologisk skattepolitik” som drabbar ”de som har jobb, de som vill ha jobb och de som skapar jobb”.

Att vilja höja skatter är ideologiskt, enligt Kinberg Batra. Men att vilja sänka skatter ... Sunt förnuft, icke-politisk nationalekonomisk optimering. Hon påminner i detta om Reinfeldt. Han var som mest ideologisk när han låtsades ta avstamp i objektiv kunskap snarare än i sin borgerliga värdegrund.

Kinberg Batra menar att regeringen gjort en tvär vänstersväng, samtidigt som hon tycks vilja förmedla illusionen av att Moderaterna – och hon själv – fyller en klok mittenyta, alltid mer pragmatiskt ansvarstagande än ideologiskt låsta.

Om väljarna tror på det?

Svaret kom redan i september.

Ta detta med skatter. Svenska folket har både i ett riksdagsval och i flera opinionsundersökningar sagt sin mening, att det får vara nog med skattesänkningar, att fungerande välfärd går före den egna plånboken.

Hur kommer den opinionen att tilltalas av den nya M-ledaren?

Dagens ETC rapporterade förra veckan om den motion som Kinberg Batra lade fram 2009 (det handlar alltså inte om någon daterad ungdomssynd från ungdomsförbundet). Hon propagerar där för att ett ”viktigt steg” om svenskar ska bli ”medvetna om hur vårt skattesystem ser ut och fungerar”. Idag dras skatt automatiskt på din lön om du är anställd. Det är en orsak till att Sverige är ett ”nästan världsunikt högskatteland”, spekulerar Kinberg Batra, som tycker att det vore ”nyttigt” om löntagare ”fick uppleva att betala in sin skatt”, då genom att ”konfronteras med en e-faktura på internetbanken eller ett inbetalningskort som kommer med lönebeskedet i brevlådan”, På så sätt ska det bli ”tydligt för var och en hur mycket skatt vi faktiskt betalar”.

Så avslöjande. Kinberg Batra kunde för fem år sedan – med en sittande borgerlig regering – inte föreställa sig att miljoner människor faktiskt trivs utmärkt som samhällsmedborgare just för att det dras skatt varje månad, och att dessa offentliga inkomster sedan bygger ett gemensamt som gör oss tryggare och starkare.

Hon har en annan teori. Minst sagt. Att du och jag inte alls begriper hur mycket vi betalar i skatt. Eller varför vi gör det. Eller till vad. Att vi helt enkelt inte klarar matematiken för att kronorna tickar utan vår aktiva knapptryckning. Att vi behöver konfronteras för att sedan kravla fram under sossiga filtar, häpet tacksamma och pånyttfödda.

Formellt blir Kinberg Batra ny partiordförande i januari. Men den här motionen – läs den, skicka den till vänner och bekanta – säger precis vad du behöver veta om henne som politiker, hur hon vill att Sverige ska fungera. Motionen fungerar även utmärkt som floskelfilter nästa gång hon beklagar sig över andras ideologiska skattepolitik.