BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Jag har besökt barnhem och sjukhus i Afrika förr, mött trasiga hemlösa barn, övergivna sjuka barn men den här händelsen är bland de starkaste jag har varit med om. 

Det finns miljoner barn som av olika anledningar inte växer upp med en familj. Just nu är 30 miljoner barn på flykt undan krig och katastrofer, övergrepp och förtryck. Många av dessa barns familjer splittras på sin väg mot en tryggare värld och en bättre framtid. Under hösten 2015 kom en våg av flyktingar till Sverige och Stefan Löfven sa så sent som för ett par veckor sedan i sitt tal på stadsbiblioteket i Norrköping att regeringen måste få ordning och reda på invandringen. Jag antar att han menar regeringens förslag på ny asyllagstiftning. 

I sommar kommer reglerna att börja gälla som försvårar rätten till familjeåterförening. Endast de flyktingar som har flyktingstatus med akuta skyddsbehov enligt Genèvekonventionen kommer att ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige - och med det menas mamma eller pappa och barn under 18 år. Flertalet av flyktingarna från Syrien och Irak kommer inte att beviljas flyktingstatus utan klassas som alternativt skyddsbehövande utan rätt till familjeåterförening. 

Är detta hur en feministisk regering antar utmaningen med flyktingströmmarna till Sverige? S-kvinnor har varit tydliga gentemot sitt moderparti att en utveckling av flyktingpolitiken som värnar familjeåterförening är av stor vikt. Vi vet att i krig och konflikter är kvinnor och barn särskilt utsatta och hårt drabbade vilket gör detta till en del av jämställdhetspolitiken. Med den mängd unga män som senaste åren tagit sig till Sverige kan man fundera på vilka som blir kvar i de oroliga områdena med övergrepp och förtryck? Det är kvinnorna och barnen.

Det glädjande med den nya asylpolitiken är ändå att antalet kvotflyktingar föreslås öka och då kan regeringen välja rätt väg genom att kvotera hit kvinnorna och barnen till ett bättre liv i Sverige. En feministisk regering måste bidra till jämställdhet i samhället, för hur kommer annars könsfördelningen i de svenska skolklasserna och på arbetsmarknaden se ut i framtiden? 

Som S-kvinna, syster, dotter och mor anser jag att vårt samhälle måste ta ansvar för att de barn som har möjlighet ska få återförenas med sina föräldrar. Det finns alltför många föräldralösa barn i världen som inte kommer att växa upp i en familj. 

Jag ser Roses mörka betraktande ögon framför mig och jag hör hennes fråga: ”Är det där din mamma?” Jag svarade Rose: “Ja, det här är min mamma, jag är en väldigt lyckligt lottad flicka.”