Nya invånare är en tillgång

Vem ska vända trenden om inte de som bor på orten vill göra det? Sedan 50-talet har Ljusnarsberg minskat sin befolkning från 10 000 invånare till knappt 5 000 medan Hällefors har gått från 11 000 invånare till drygt 7 000 idag. I Lindesberg har andelen invånare legat nästan stilla, från cirka 24 000 på 50-talet till i dag drygt 23 000 personer bosatta i kommunen. Under de här 65 åren har det skett en dramatisk samhällsförändring. Industrier har byggts ut och en del har lagts ner, mindre företag har startats, besöksnäringen har ökat och den gemensamma sektorn med välfärd har byggts ut. Sverige har världens lägsta barnadödlighet, allt fler läser på universitet och högskolor och digitaliseringen av samhället har gått i rekordfart. Men i kommuner med allt färre invånare så försämras servicen när butiker slår igen. Allt fler väljer att åka in till köpcentrum när man handlar vilket i sin tur gör de lokala handlarnas underlag ännu sämre. Med vikande befolkningsunderlag minskar också underlaget för att få in skatteintäkter till barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Så hur ska man göra för att få människor att stanna kvar och gärna se till att fler flyttar hit? Jag vet att en hel del kommuner för tio år sedan åkte på mässor i Europa och försökte locka till sig holländare och tyskar. Idag hör jag väldigt lite om den typen av arrangemang men det kan ju bero på att det kommer många människor till Sverige av helt andra orsaker. Det är barn, kvinnor och män på flykt undan krig och förföljelse vilket innebär att den verksamhet som många märker av idag är asyl- och flyktingmottagande. Tillgången till många bostäder finns i kommuner där avfolkning skett under flera år. Många av dem som får uppehållstillstånd söker sig dock vidare till större kommuner där det visserligen kan råda bostadsbrist men där arbetstillfällena är fler.

Man kan välja att se personer som kommit till Sverige som en kostnad eller som en tillgång men det är inte av ekonomiska skäl vi tar emot flyktingar utan av solidaritet och medmänsklighet. Med en bra mottagning och rätt etableringsinsatser så kan vi skapa ett mervärde för både de som kommer och för oss som redan är här.

För kommuner med få barn och en åldrande befolkning borde dagens situation ses som en räddning. Istället för att tvingas lägga ner byskolor kan man få ett större elevunderlag som möjliggör fortsatt verksamhet. Många av de som flyr från Syrien har utbildning inom vårdyrken, är lärare och ingenjörer. En hel del har drivit egna företag i hemlandet. Med nya erfarenheter och kompetenser finns också en chans att bygga något nytt och skapa förutsättning för fler jobb. Trakten har en lång och god erfarenhet av att ta tillvara invandrares kompetens och kunskap, valloner, finländare och personer från forna Jugoslavien har varit med och format det Bergslagen vi ser idag.

Alla som bor här måste hjälpa till och vara vägvisare, berätta om den här vackra delen av Sverige och om vilka möjligheter som finns för den som vill bosätta sig här. Det blir mycket lättare att få ett positivt intryck om man känner sig välkommen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Bergslagen!
Om du redan är det loggar du in här .