Och Isobel Hadley-Kamptz skriver på samma ledarsida:

”Skeenden som dessa, när det finns seriösa konflikter och starka känslor, är perfekta för dem som ytterligare vill destabilisera och polarisera.” 

Det här är en vanlig, och förståelig, åsikt varje gång ett socialt uppror sker. Vad ska detta vara bra för? Kan inte alla bara hålla en tyst, fredlig minut och gå hem?

Den som tänker så blandar dock ihop våld och skadegörelse. Och att göra det, är att blanda ihop moral och ekonomi.  

Våld handlar om att skada människor. Ett liv går inte att få tillbaka, ett förlorat öga går inte att ersätta. Våld är, och måste vara, en fråga om etik och moral. 

Skadegörelse, däremot, handlar om att förstöra egendom och är därmed en fråga om ekonomi. 

Genom att blanda ihop de två, gör Jonsson upprorsstrategin till moralisk fråga. Han missar därmed att förstå upploppens ekonomi, och varför upplopp de facto är ett av de mest effektiva verktygen i historien för att åstadkomma förändring. 

Upplopp handlar om att höja priset på blod. Det handlar om att göra en människas liv så mycket värt att ingen vågar ta det. 

Svarta människors blod har varit det billigaste i USA:s historia. Den som låtit det flyta har sällan behövt betala något alls, inte ens ett straff. Svarta personer utgör 13 procent av USA:s befolkning, men 39 procent av de obeväpnade som dödas av polis. Det har inte kostat samhället något att låta det fortsätta, år efter år. Tysta minuter, namninsamlingar, välskrivna manifest har inte lyckats ändra på det. För det har inte kostat. 

Den här gången är det annorlunda. 

För nu fick det konsekvenser. Hundratals affärer, kontor, polishus har förstörts. Det hela har kostat 250 miljoner bara i försäkringskostnader. För att inte tala om framtida förlorade intäkter, minskad trovärdighet för politiker och minskade chanser till återval, Och för varje dag har politikerna behövt hantera ett scenario med ännu mer förstörelse. Det är redan tydligt att det har gett resultat.

Floyd dödades den 25 maj. Den 27 maj stod poliser i ring och skyddade Chauvins hem. Den 29 maj, på upprorets fjärde dag, häktades Chauvin, misstänkt för vållande till annans död. Efter ytterligare fem dagar av kravaller, den 3 juni, häktades de andra poliserna, och Chauvin misstänktes nu för dråp. Den 4 juni tillkännager Minneapolis kommunfullmäktige att polisen ska avvecklas och ersättas med ett helt nytt system.

Är det någon som tror att detta hade hänt annars?

Och efter åtta dagars kravaller började företagen stå i kö för att ställa sig på den rätta sidan: Netflix, Spotify, Twitter, Reebok med flera anslöt sig till Black Lives Matter. Jag ska inte avfärda möjligheten att det sitter någon på pressavdelningen som faktiskt bryr sig, men den stora anledningen stavas pengar. De är rädda för att drabbas av skadegörelse och bojkotter.

Naturligtvis är det så att mängder av människor går med i upploppen för att de inte har något bättre för sig, vill plundra en designbutik eller visa sin godhet – men det spelar ingen roll. De tjänar ändå saken. 

För när allt lägger sig, kommer en insikt ha trängt in i samhället: Att döda svarta människor står er mycket, mycket dyrt. Det står alla dyrt – även ni som inte haft med saken att göra. Ni kan inte komma undan med det längre. Ni måste sätta stopp för det. Ni som äger köpcentrum, försäkringsbolag, bilfirmor – ni måste ta upp det som villkor när ni donerar till politiker. Ingen kommer längre ha råd att låta detta dödande av oskyldiga fortgå. 

Historien visar att det är genom att orsaka ekonomiska konsekvenser som människor med billigt blod kan skydda sina liv.