Den slår fast att alla plattformar och forum där människor kan ladda upp material – alltså bilder, film, ljud eller text – måste filtrera för att söka efter upphovsrättsskyddat material och stoppa det från att publiceras. Det har kallats dödsstöten för memes, satir och allt som gör internet roligt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Filtren som krävs för att hindra att upphovsrättsskyddat material överhuvudtaget publiceras, kommer att hellre fälla än fria, befarar kritikerna. För hur ska en algoritm lära sig att känna igen satir eller parodier, där det är tillåtet att återge delar av upphovsrättsskyddat material så länge de visar upp en egen originalitet. Hur ska algoritmen kunna skilja citat från plagiat?

Upphovsrätt har tidigare funkat så här: En upphovsmakare som upptäcker att dennes verk används eller publiceras någonstans kan kräva att det tas bort och även vidta rättsliga åtgärder mot den som gjort intrånget. Nu ska material stoppas redan innan det publiceras någonstans och näten kommer fånga upp mer än det är tänkt.

Vilka företag och plattformar kommer att ha råd med den tekniken? The usual suspects, the big five, de stora techmonopolen, så klart. Mindre forum och sajter, utan enorma mängder finans­kapital i ryggen, kommer inte att ha en chans. Makten över nätet har sedan länge koncentrerats allt mer i händerna på några få stora bolag och EU hjälper nu till. EU kommer, om direktivet blir verklighet, att ge makten över vad vi kan säga och publicera online till en handfull stora amerikanska företag och få verkar fatta vilken dålig idé detta är. Utöver att techmonopolens ställning konsolideras, så får de då också rollen som censorer av vad EU-medborgare säger online.

Det skulle inte behöva vara så här. Internet byggdes av det allmänna. Det var mängder och åter mängder av allmänna medel som östes in i den forskning som lade grunden till internet, men nu kontrolleras det av fem multinationella företag som på olika sätt arbetar på att stärka sin monopolställning på respektive område.

En annan utveckling att hålla koll på, när det gäller den ökande maktkoncentrationen i ett fåtal bolag, är nätneutraliteten. Alltså principen om att all trafik på internet ska behandlas likvärdigt, oavsett avsändare. Att man inte får ge gräddfiler till företag som betalar för det. Slopad sedan några veckor tillbaka i USA och klart utmanad här i Sverige. Och för mängder av fattiga i jordens utvecklingsländer har den aldrig funnits. De fick direkt en begränsad version av internet, där bara Facebook och några andra av Facebook godkända sajter finns, till skänks inom ramen för Mark och Chan Zuckermans så kallade filantropi (Free basics).

I Sverige utmanas principen om nätneutralitet bland annat av Telia, som har kritiserats av Post- och telestyrelsen för sina upplägg där surf på exempelvis sociala medier undantas från datataket i vissa telefonabonnemang. Sådana erbjudanden, som surfpaket där några utvalda sociala medier är gratis, eller som Free Basics som marknadsförs i länder i det globala syd, skapar ett internet för fattiga och ett för rika. Och det ger redan dominerande företag ännu större dominans.

Det här är kapitalismens senaste otämjda front, där vilda västern fortfarande råder. Och de som är satta att lagstifta om det har gjort det till en strid mellan mäktiga företagsintressen – mellan upphovsrättslobbyn och techbolagen – i stället för att se till allmänhetens intresse, som faktiskt borde vara det som vägleder besluten.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.