Det här är falskt.

I själva verket är det den fattige som betalar mer och den rike som får mer.

Nu har Elisabeth Svantesson (M) börjat planera för nya skattesänkningar. De kommer precis som tidigare ge mycket till de som har mycket och lite till den som har lite.

Det här beror på att man använder en falskt begrepp som kallas ”skattetryck”. När man gör så visar det sig att höginkomsttagare betalar något lite mer i skatt procentuellt räknat. Skatten för den som tjänar 40 000 kronor kan då vara några procent högre än för den som tjänar 25 000 kronor. Rik ger mer, fattig ger mindre.

Detta är dock ett mycket enögt sätt att diskutera skatter på. Det viktiga är ju hur skatten fungerar i verkligheten, det vill säga vad man faktiskt betalar i skatt efter att livets nödvändigheter – maten, bostaden och så vidare – betalats. Det här kallas skatt efter bärkraft och är den skatt som vänsterkrafter måste visa på och diskutera när högerpartierna pratar om sänkta skatter.

För visst kan man sänka skatt. Men hur gör man det rättvist?

I verkligheten betalar de fattiga högre skatt än höginkomsttagarna. Så här ser ett enkelt diagram ut, som är hämtat från den kommande uppdateringen av ”Ekonomihandboken” (som du läser mer om på www.etc.se/ekonomihandboken)..

Skattetryck efter bärkraft för olika familjer

Som du ser har en ensamstående mamma väldigt hög skatt på det som hon tjänar utöver ”nödvändig baskonsumtion”. (Orden kommer från Swedbanks årliga uträkningar.) Efter att betalat hyra, el, mat och lite kläder finns en liten summa kvar, men av den tas det ut 87 procent i skatt.

En arbetarfamilj med två barn har en högre summa kvar efter att det nödvändiga betalats och betalar då 65 procent i skatt. Medan höginkomsttagaren klarar sig undan med 59 procent.

I ett rättvist samhälle skulle det här naturligtvis vara tvärtom. Efter att alla betalat sina nödvändiga baskostnader borde självklart skatten vara lägre för den ensamstående mamman än för höginkomsttagarfamiljen.

Hela skattediskussionen är uppochnedvänd. Det är inte de rika eller höginkomsttagarna som har den högsta ”skattebördan”. Utan låginkomsttagare. 

När regeringen nu planerar skattesänkning på inkomster så kommer det här synas. Om skatten sänks med någon procent kommer den ge mer i plånboken åt den rike än den fattige.

Det här gör att vänsterkrafter kommer kritisera den borgerliga skattepolitiken med all rätt. Man kommer peka på alla brister vi har i omsorg och vård och skola och underskotten i regionerna och kommunerna blir ett argument mot skattesänkningarna.

Men det blir nog en rätt misslyckad kritik efter man utgår ifrån två felaktiga teser. Dels accepterar man det sätt som skatt räknas där man inte tar hänsyn till människors baskostnader, det är inte skatt efter bärkraft som råder ens från radikala röster.

Då skulle man nämligen föreslå ett annat skattesystem där skatt på baskonsumtionen minskas kraftigt. (Om man sänker moms på mat gynnar det de fattiga mer än de rika.)

Men kritiken kan också slå fel eftersom det inte är brist på pengar som gör att de borgerliga skär ner skola, omsorg och vård. Det kan de göra eftersom offentliga sektorn har ett enormt finansiellt överskott. När Anders Borg (M) sänkte skatten rejält 2006 märktes det knappt i offentliga budgetar eftersom det offentliga då hade ett finansiellt överskott på 600 miljarder som ansamlats av de rödgröna.

Att idag vara emot skattesänkningar är inte särskilt smart. Bättre att vara för skattesänkningar utifrån skatt efter bärkraft. Det kommer då automatiskt tvinga fram en utjämning där även den rike betalar 80 procent av pengarna man har kvar efter baskonsumtionen.

Vi vet från sociologiska undersökningar att svenska folket är skattevilliga. Dessutom att acceptansen av hög skatt är högre bland de som har lite. Den största skattekverulansen i Sverige finns bland riskkapitalister som tar ut miljarder i ersättning och då fuskar man skatten. Ju rikare, desto sämre skattemoral helt enkelt.

Men för att ställa om Sverige till ett jämlikt land behövs skattesänkning för de flesta och skattehöjning för en tredjedel av befolkningen.

Vi ska inte vara emot sänkt skatt. Vi ska vara emot dåligt sänkt skatt.

Men klimatet då? 

Försvaret? Forskningen? Järnvägar och elektrifieringen? 

De betalar vi inte via skatt.

De finansieras via riksbank och via redan upparbetat finansiellt överskott i offentlig sektor.

Investeringar är något man gör som betalar sig genom ökad aktivitet. Bättre järnväg är lönsam av sig själv.

Vi ska inte vara emot sänkt skatt.

Vi ska vara emot dåligt sänkt skatt.