Inte dåligt. Inte för tidigt. Möjligen lite sent. 

Det är inte roligt för Sveriges hushåll och företag att elpriserna gått upp. Men det viktigt att, mitt i eländet, se att även förra året hade Sverige EU:s lägsta elpris. Sverige hade till och med lägre elpris än Norge i medeltal under året. Vi står oss alltså bra i konkurrens med andra länder – elektrifiering är bra för Sverige.

Anledningen att elpriserna i Europa är höga är att fossil gas och kol blivit dyra bränslen att producera el med därför att efterfrågan blivit större än förväntat. Att ersätta fossila bränslen med billigare el är nu en ännu bättre idé och strategin är viktigare.

En del tycks tro att det är Tyskland som drivit upp priset i Sverige genom att importera den el som produceras i Sverige. Tyskland importerade 1 TWh från Sverige under 2021, men det land som importerade mest var Finland. De importerade hela 15 TWh.

Medan Tyskland under december ofta importerade 0,6 GW från Sverige importerade Frankrike ofta 6 GW från Tyskland. Frankrike hade högre elpris än Tyskland varje dag i december. Den första december tre gånger högre, den sista december tio gånger högre. Tyskland har gått från att vare en elimportör vid sekelskiftet till att bli en exportör. Tyskland utbyggnad av sol- och vindel med låga produktionskostnader och numera lägst totalkostnad står sig bra.

Frankrike har, liksom Sverige, mycket elvärme. Om det blir kallt i Frankrike denna vinter och kärnreaktorerna, de som nu står stilla av tekniska skäl, inte kommer i gång finns det risk för väldigt höga priser eller till och med bortkoppling av kunder.

Det visar att vi måste tänka på att det inte bara är en fråga om billig energi, utan att med bra, modern teknik hantera när vi konsumerar elen, alltså effektfrågan. Flexibilitet och energilagring är alltså viktiga. Just det strategin säger att Svenska kraftnät behöver möjliggöra.

Höga priser på fossila bränslen som ger höga elpriser har det inte alltid varit. Det kommer inte att vara det i framtiden.

För ett par år sedan såg det annorlunda ut. År 2020 var elpriset i Norden rekordlågt, bara elva öre per kWh. 2021 var det mer än fem gånger så högt, 63 öre/kWh. Med 2020 års priser var det inte lönsamt att bygga nya vindkraftverk, det var inte ens lönsamt att driva kärnkraftverken som redan var avbetalda. Ringhals 1, som skulle stängas vid slutet av året, stängdes av tidigare därför att elpriset inte kunde göra driften lönsam. Ägarna till Oskarshamns kärnreaktor betalade, enligt årsredovisningen, 38 öre/kWh för elen – långt mer än elpriset i södra Sverige.

För de som är engagerade i risken för ohanterliga klimatförändringar är höga priser på fossila bränslen något bra. Det gör energieffektivisering mer lönsam. Det gör utbyggnad av sol och vindel mycket lönsam. Det gör också fortsatt drift av kärnreaktorer lönsam – i alla fall om de slipper ansvar för haveririsken. Men vi ska inte tro att fossila bränslen kommer att vara så dyra länge. De måste konkurreras ut med riktigt billig elproduktion.

Vi har i Sverige utmärkta förutsättningar att bygga ut elproduktionen med både sol- och vindenergi som kostar 20-30 öre per kWh, hälften av 2021 års elpris. Det gör att Sverige kan bygga ut industrier som använder el för att producera stål utan koldioxidutsläpp, batterier och annat. Det ger bra betalda industrijobb.

Men för att lyckas behöver denna utbyggnad ske innan den sker i andra länder. Den förvirrande debatt som nu ställer akademiska reaktorer som kanske skulle kunna bli billiga om några decennier mot vindkraft som man kan bygga till låga kostnader direkt, är förvirrande. Det går inte att bevisa att akademiska reaktorer inte kan bli billiga. Men de kommer inte att vara billiga eller färdiga de närmast tio åren. Om tio år kommer sol- och vindel att ha blivit ännu billigare än idag och ha byggts ut på andra håll i världen. För den industriella utveckling som nu pågår kan bara utbyggd sol- och vindel möta efterfrågan på billig el.

Om den fossilfria industriella utveckling som nu har påbörjats ska kunna genomföras i Sverige krävs just det som regeringens elektrifieringsstrategi talar om: utbyggnad av elnät till industrin, flexibel hantering av elanvändning med vätgasproduktion och kraftvärme, och inte minst infrastruktur för elektrifiering i transportsektorn. Allt förutsätter snabbt utbyggd elproduktion med billig sol- och vindenergi.

Strategin pekar åt rätt håll. Men nu gäller det att göra den till verklighet.