Istället för att kunna leverera en kärnreaktor som kostar 597 kronor per MWh el så berättar man nu att kostnaden istället blir 916 kronor per MWh. Ovanpå det räknar man med att få cirka 300 kronor i stöd från Joe Bidens nya mångmiljardstöd för ny energi. Priset per MWh, inkluderat denna subvention av skattemedel, blir alltså runt 1 200 kronor per MWh.

En MWh är 1 000 kWh. En svensk liten lägenhet använder cirka 2 000 kWh per år.

Dessutom inkluderar Nuscale och UAMPS att man får 40 miljarder i skattestöd, utan det stödet stiger priserna ännu mer.

De här siffrorna kommer alltså inte från kärnkraftsmotståndare utan från de bolag som ska bygga och driva den ”nya generationen” kärnkraftverk. Det är inte några miljö-partister som infiltrerat det amerikanska bolaget och det är inte fumliga ekonomer som famlat med räknestickan, utan det är kommersiella bolag som fått räkna om utifrån de verkliga kostnaderna från underleverantörerna man köper ifrån.

Och låt oss för husfridens skull bortse från att alla stora byggen av det här slaget, i slutändan visar sig bli ännu dyrare.

Så kärnkraften är död.

Ingen, inte ens högerns energitwittrare, kan försvara en satsning som skapar el som är minst fyra gånger dyrare än storskalig vindkraftsel och fem gånger dyrare än svenska solcellsparker. (Parkernas pris baserar jag på de vi byggt, alltså verkligheten.) Den som försöker driva ett sådant kärnkraftverk går med megaförluster så fort solen skiner eller vinden blåser. Och i motsats till vattenkraft kan verken inte ”bromsa” och därmed spara energi till senare. 

Det enda sättet att rädda ekonomin är att staten går in och garanterar. Men vill de borgerliga och Socialdemokraternas och Vänsterpartiets kärnkraftsvänner verkligen ha tio gökungar bestående av ”små modulära kärnkraftsverk” runt landet som kostar staten miljarder varje höststorm och varje sommar?

Det som skiljer vind och sol från kärnkraft är att de förra hela tiden blir billigare på grund av ny teknik och massproduktion, medan det andra bara blivit dyrare på grund av olyckor som tvingat fram dyrare säkerhetssystem. Batteri och pumpkraft gör dessutom att vind och sol blir dygnet runt och även då billigare än kärnkraften.

Den som kan räkna behöver ingen debatt om detta, det är därför de stora svenska industriföretagen blir alltmer desperata och försöker ropa ut i medierna ungefär: För guds skull, bygg vindkraften nu, annars har vi ingen el att konkurrera med om fem år! Industrisatsningar i Göteborg, i Mariestad, i det heta Norrland, alla hotas av gökungarna som stoppar alla satsningar de behöver. Elen måste fördubblas, säger industriföreträdare och även om jag själv tror de missar den lokala energirevolutionen som gör att våra hus och lokal el snart är självförsörjda (och därmed sparar en massa el åt industrin) så förstår jag paniken eftersom omställningen i Sverige idag stoppas på bred front från politiken. 

Lokalt bekämpar elnätsbolagen och fjärrvärmen storskalig självförsörjning (de förlorar pengar på den), kommunalt stoppar populistpolitiker alla satsningar och nationellt är det bara tramsprat om kärnkraft. Lägg till militärens vindkraftsstopp. Samtidigt startar Svenskt Näringsliv via Timbro nya fake news-kampanjer mot vätgas där den påstås dra för mycket el. Jag tänker att de får nog chock när vi berättar vilka mängder vätgas som går åt i raffinaderierna för att ta fram den diesel och bensin som driver ekonomin och förstör klimatet idag (enligt energiorganet IEA går 33 procent av dagens vätgas till det).

Så vad är det som pågår? Om vi lyfter blicken ser vi att det pågår ett inbördeskrig mellan den gamla industrin och den nya och där den gamla styr propagandaapparaterna. Ja, även Twitter-profilerna. Industrins omställning kräver nämligen stora offentliga investeringar och om det är något Wallenberg tycker illa om så är det stora statliga bolag som styr utvecklingen så länge den inte innebär stora stöd till just de egna företagen. Om kärnkraften var lönsam skulle Investor vara dess största ägare. Nu blir det istället utländska vindkraftsägare som kommer leverera framtidens rena el till landet. Och Volvo får köpa fossilfritt stål från Tyskland om propagandaapparaten lyckas skrämma sönder även det projektet i Norrland.

Kärnkraften är död. 

Kärnkraftsdebatten dör aldrig.

Den handlar nämligen inte om energi, den handlar om att stoppa en omställning och bakom allt detta finns världens starkaste krafter, en oljeindustri som globalt gör allt för att få fortsätta in i kaklet. All broms på klimatinvesteringar gynnar dem.

Visst, även oljejättarna gillar vindkraft till havs. Men bara den som används till att billigare pumpa upp mer olja.