Det är inte första gången en borgerlig ledarskribent förfasas över klimataktivister, men i SvD (12/3) strösslar Mattias Svensson mer än vanligt med spottloskorna. Det är ”radikalisering”, ”ytterkanten av klimatrörelsen”, och:

”Först gav de sig på kapitalismens fria ekonomi. Sedan de fria medierna. Slutligen fria samhällens styrelseskick: den parlamentariska demokratin.”

Det enda som liknar en sanning är det förstnämnda och det är förstås därför Svensson är så arg.

Han pratar drömmande om en tid då Greta Thunberg inte var så jobbig, så politisk. Men sen vågade hon prata om – utmana – kapitalismen. Och då började det brinna i huvudet på högern.

FN gick nyligen ut med en uppmaning till EU-länderna: sluta med repressionen av klimataktivister. Det måste högern ha missat – annars hade man väl inte skrivit som Svensson, annars hade man väl backat från de uttalanden som gjorts om aktivister (att de i princip är terrorister)?

”Klimatkamp som blivit antidemokratisk”, skriver Svensson. Vari ligger det antidemokratiska? Är det inte ett magstarkt uttalande från en tidning som kallat Bilan Osman för terroristanhängare och Greta Thunberg för tjej-Hitler och nu ”antidemokratisk”?

Aktivisterna borde ta andra vägar, menar Svensson. Jag undrar nyfiket vilka han menar, när alla andra dörrar stängts och politiken fortfarande sviker.

Det finns inget antidemokratiskt i fredlig aktivism – däremot i att vilja förbjuda den.