Jag anar att Ulf Kristersson (M) i egenskap av högst ansvarig för Tidö-konstruktionen inom väldigt kort kommer att märka att fabrikens politiska tyngd är avsevärd. 

Han skulle ju tämja Sverigedemokraterna.

Han lovade att partiet tagit avgörande steg, att rörelsen mognat och avradikaliserats.

Han investerade hela sitt förtroendekapital i att bilda regering med SD som fundament.

Så hur gick det?

För två år sedan, före valet, kom Eigil Söderins omfattande och detaljerade granskning av den dolda verksamhet som SD ägnat sig åt för att påverka opinionen till sin fördel. Här uppdagades inte bara smutsiga metoder, utan ett från partiledningen sanktionerat förakt för demokratisk och respektfull debatt, där man bemöter sin motståndare med argument och inte förföljelse.

Med hjälp av unika, mycket initierade källor kunde Dagens ETC avslöja att Jimmie Åkesson själv gett dessa nätkrigare order att starta drev i valrörelsen, att piska upp hat mot myndigheter och politiker.

”Vi har lön från partiet för att kriga på nätet. Gruppens namn (Battlefield) kommer från att vi tar kampen ute på slagfältet, i kommentarsfälten och i sociala medier”, sa en källa till Dagens ETC.

”Vi har mängder av simkort för att registrera fejkade Facebook-användare. Jag har 15 konton med generiska namn som Erik Svensson. När vi själva skriver grova saker i de första fyra–fem kommentarerna sätter det tonen för resten av kommentarsflödet”, berättade en annan källa.

En fullständigt perverterad operation.

Dagens ETC kunde dessutom i efterföljande publiceringar visa att SD:s digitala huliganer klätt ut sig för att infiltrera en klimatdemonstration. Där fotograferade man unga engagerade tjejer, för att sedan hänga ut dem på den högerextrema sajten Samnytt. Just den aktionen styrdes med järnhand av Tobias Andersson, då SD:s rättspolitiska talesperson.

Så vad hände sedan?

Tobias Andersson befordrades till ordförande i näringsutskottet.

SD förnekade precis allt.

Svarade inte på frågor.

Ljög.

Istället började man systematiskt smutskasta Dagens ETC (drivande i detta angrepp mot en dagstidning har Tobias Andersson själv varit).

Moderaterna?

Kristdemokraterna?

Liberalerna?

Tystare än i den tystaste grav. Inte en kommentar, inte en reaktion. Varken på granskningens djupt komprometterande innehåll eller på att den granskade gjorde allt för att misskreditera granskaren.

Men nu går det inte längre.

Joakim Wallerstein vet att Kalla fakta wallraffat partiets allra smutsigaste hemlighet, deras granskning sänds nu på tisdag och på tisdag veckan därpå. Därför väljer han att öppna munnen. Plötsligt. Panikslaget. Det tog nästan två år. 

Och nej, han övertygar inte när han möter den reporter (Eigil Söderin) som gjorde ursprungliga granskningen och den reporter (Max V Karlsson) som mer än någon annan genomlyst hur SD använt Riks som en megafon för bland annat personangrepp mot Annie Lööf (C).

Partiet förnekade. 

Kom undan.

För att inga andra medier tryckte på.

För att inga samarbetspartier uppvisade ryggrad.

Men nu går det inte längre.

Statsministern har haft snart en halv mandatperiod på sig att formulera sina svar.

Vad tycker han om trollfabriken?

Vad fick honom att ingå Tidö-avtalet trots att han redan då kände till dess existens?