Hold your breath and count to ten
För en månad sedan påmindes världen återigen om att vi inte lever i ett post-ras, post-klass, och post-sexistiskt samhälle, i synnerhet inte i Amerika, men inte heller i övriga världen. Miljoner av människor är arga över att Trump vann valet. För många är han en rik, rasistisk och misogyn person.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
USA, som ofta får representera demokratin i världen, lider av interna och externa politiska och sociala problem som har påverkat valet på olika sätt. De två kandidaterna ansågs av många vara de värsta av alternativ, och många valde Trump på grund av rädsla, eller för att de ville se något nytt. Trump drar fördel av människors rädsla för immigration och arbetslöshet. Han har precis som flera politiker runt om i världen använt invandringen som ursäkt och som verktyg för att täcka upp sina egna misstag.
Det är lättare att skylla på andra och skapa en negativ bild av dem än att fixa problem. Trumps populistiska diskurs lockade en hel del amerikaner. Men samtidigt frågar sig många hur Trumps väljare inte har kunnat se att han är en symbol för allt det som Amerika kämpar emot. Jag har en teori: Trumps väljare är kanske privilegierade amerikaner som själva inte har drabbats av sin klass, ras, eller kön. De sitter på bekväma stolar, en metafor av forskaren Sara Ahmed, och kan inte förstå hur andra dagligen lider av diskriminering i USA. Det är viktigt att se att alla typer av förtryck och diskriminering hänger ihop och därför är det inte en överraskning att så många ser Trump som en rik rasist och misogynist samtidigt.
De svarta feministerna i Combahee River Collective, i 1970-talets USA, skrev ett ställningstagande om hur frihet kan uppnås: ”Vi inser att en befrielse av alla förtryckta folk kräver förstörandet av det politiska och ekonomiska systemet, av kapitalism och imperialism, såväl som patriarkatet.” Alla system av förtryck är sammankopplade och vi måste kämpa emot rasism, sexism, och klass tillsammans i hela världen. Vi borde ställa upp och hjälpa människor som drabbas av orättvisa i våra samhällen. Annars kommer dagen då vi själva utsätts för diskriminering på grund av klass, ras, kön, sexualitet, etniciteter och så vidare ... eftersom vi inte vågar göra något. Det är viktigt att vara realistisk och se att andra i Sverige drabbas av det här och även om de är en minoritet, är det jätteviktigt att ifrågasätta våra samhällen och varför de drabbas av diskriminering. Nu mer än på länge behöver vi en stark aktivism, som mobiliserar och samarbetar med rörelser över hela världen, emot alla typer av diskriminering och förtryck i samhället.
Jag hoppas att Amerikas val ska medföra slutet på de illusioner som många tror på, illusionen om att vi bor i en rättvis och demokratisk värld. Och till slut ska jag skandera:
Let the sky fall
When it crumbles
We will stand tall
Face it all together