Plötsligt händer det. Dagens Nyheter ger oss rubriken ”Väljarna: Börja samarbeta med SD”. Vi kan väl börja med att reda ut vad som döljer sig bakom den kategoriska vinklingen. Ja, 48 procent vill att partierna ska samarbeta med SD i frågor där man har liknande uppfattning, enligt DN/Ipsos septembermätning. Men samtidigt vill 43 procent göra allt för att minska SD:s inflytande.

Korrekt att väljarna ger budskapet att samarbete måste inledas med SD?

Nej.

Om något visar mätningen att borgerliga är mer positivt inställda till att hålla öppen dörr gentemot SD. Knappast förvånande. Inte mot bakgrund av att alliansregeringen under har kunnat räkna med SD:s stöd – det handlar trots allt om ett borgerligt parti – i nio av tio omröstningar. Det är så SD har agerat vågmästare.

Ett borgerligt parti ger sitt stöd till en borgerlig politik.

Borgerliga väljare – åtminstone 50 procent – vill ha mer av detta, dessutom mer officiellt än tidigare.

Borgerliga medier, då?

I den självrannsakan som följt efter SD:s valresultat, har det höjts röster för att marginalisering av rasism leder till just rasism, eller i alla fall ökat stöd för SD. Ju mer partiet utestängs, desto fler röster kommer det att få. Kanske bättre att släppa in. Låta dem göra bort sig. Sådana resonemang bubblar ute i landet, som i Sigtuna.

"De skulle inte ha 13 procent om vi skulle ha tagit in dem och haft en vettig politisk diskussion och exponerat vad de faktiskt är", sa moderata oppositionsrådet Olov Holst till DN efter valet.

Det här handlar inte om riksdagen. Men nu finns inte längre Fredrik Reinfeldt som en aktiv samlande kraft i alliansen, eller ens i svensk politik. Han är på väg ut. Tar han med sig aversionen mot SD? Eller är den djupt förankrad i Moderaterna som parti, oberoende av vem som tar över partiet, oberoende av lokala företrädares egna analyser?

Oklart.

Borgerliga medier vet att den borgerliga oppositionen kan räkna med SD-stöd i avgörande frågor, ett stöd som försvagar den regering som Stefan Löfven nu bildar.

Borgerliga medier anar också att Löfvens regering bara kan få fyra år om fyra borgerliga partier mer formaliserat skulle börja samarbeta med det femte, förutsatt att väljarna kan tolerera en sådan utveckling – en utveckling som skulle linjera med den vi ser i flera europeiska länder: växande väljarstöd för det rasistiska partiet, gradvis normalisering, förskjuten debatt, och sedan acceptans av det politiska etablissemanget.

Det kan vara klokt att behålla din misstänksamhet.

Som när en borgerlig morgontidning tolkar en mätning som att väljare vill ha samarbete med SD, fastän nästan hälften vill raka motsatsen.