Fake news, alternativ fakta eller desinformation. Kärt barn har många namn. Den nya tyska lagen sätter hård press på sociala medier att ta bort felaktig information. Om innehållet inte har raderats inom ett dygn bötfälls den ansvariga för sidan med ett saftigt skadestånd. Det kan låta som ett smart sätt att minimera spridning av desinformation? Men lagen är långt ifrån oproblematisk.
Enligt Wikipedia är fake news en bluff eller ett medvetet spridande av desinformation med avsikten att vilseleda. En bra beskrivning. Men det är nu det blir komplicerat. Politiker är högst oense om vad som bör kallas fake news. I samband med regeringens träff med Irans president anklagade finansministern Magdalena Andersson Jan Björklund för att sprida falska nyheter. Björklund twittrade om att svenska politiker inte bör bära slöja. Han menade att det gav fel signaler till omvärlden. Centerpartiets Staffan Danielsson beskyllde i mars månad SVT:s Aktuellt för att sprida fake news. Enligt Aktuellt har antalet sysselsatta invandrare ökat med 244 000 de senaste nio åren, en överdriven siffra menar Danielsson.
Är detta då två exempel på falska nyheter, eller? Nja, snarare är det fall där politiker och media tolkat statistik olika eller där beslutsfattare väljer varsin sida i en komplicerad fråga. Det må handla om vinklad information – eftersom all media och politik är vinklad – men det rör sig knappast om några falska nyheter. Så vad är fake news? Enligt min mening är det information som inte grundar sig i fakta eller vars källor är otillförlitliga och vars syfte är att förvilla.
Trump använder flitigt begreppet så fort information sprids som kan skada hans anseende. Så vad händer om vi, såsom den tyska lagen öppnar upp för, låter ledande politiker få avgöra sanningshalten i all information som sprids på nätet? Ja, får finansministern bestämma måste all information som kritiserar slöjan tas bort. Tänk dig sedan ett scenario där Sverigedemokraterna styr vårt land. Vad är fake news för dem? Information som är för invandringsvänlig, vänstervriden eller som kritiserar partiet för hårt. Vi är nog alla överens om att vi inte vill den vägen vandra.
I stället för att låta politiker avgöra vad som är falsk information bör vi ta ett gemensamt ansvar och sluta att sprida desinformation. Det är förstås lättare sagt än gjort. Därför följer här fyra tips för dig som vill bli en bättre källgranskare.
1.Ta reda på avsändaren. Kan du hitta ursprungskällan? Vem står bakom domänen?
2. Dubbelkolla dina fakta. Kan du hitta två källor som säger samma sak?
3. Hur gammal är informationen? Se över när artikeln senast uppdaterades.
4. Var kritisk när enkla lösningar till komplexa frågor presenteras. Information som verkar för bra för att vara sann är oftast just det.
Lycka till!