Och media hänger på.
Och de stora frågorna, de där om asylpolitiken, de där om gröna investeringsprogram, om övernationella utsläppsgränser, försvinner bort i ett ingenting av pliktskyldiga svar från S, MP, V och Fi eftersom det svenska massmedier valt att driva är en låtsasdebatt som är en uppdatering av riksdagsvalets misslyckade diskussioner.
Och barnen strejkar.
Fattar ni det!
Jag tror inte det.
Barn som strejkar för att ni skiter i den stora frågan gör det mot alla dessa partier och deras företrädare. Jag vet att såväl MP som V tror att de kan springa in i demonstrationerna och känna sig som hemma, men det är en gigantiskt felaktig och patetisk självbild.
Gröna och röda partier har misslyckats med sitt uppdrag. Världen riskerar klimatkollaps.
Och det var detta ni skulle försöka göra till EU-valets stora fråga.
Inte er egen förträfflighet.
Ni hade chansen direkt efter riksdagsvalet.
Tänk om MP, V, Fi och för all del nya partier skulle lagt ett enkelt gemensamt grönt investeringsprogram som man lovade driva i EU. Tänk om ni gemensamt lagt en trafikpolitik utan kompromiss, tänk om ni vågat utmana energimonopolisterna och satsa 1 000 miljarder till ny förnybar energi per år som inte innehåller skogsavverkning. Tänk om ni inte pratat att någon borde satsa på tåg utan tydligt visat den gemensamma tåginvesteringen EU behöver (och som Sverige ska betala sin del av, 300 miljarder).
Tänk om ni vågat stoppa fossilgasen från Putin och dessutom förklarat hur raffinaderier som Preem måste fasas ut. Tänk om ni vågat göra politik som kan ge människor hopp.
Nej, istället detta larviga tjafsande om att var och en är ”bäst”, detta letande efter ”fel” hos den andre, detta förminskande av de andra rörelsernas ärliga intentioner med trams om att ”det räcker inte”. Nej, det räcker inte eftersom du som politisk ledare faktiskt inte klarar av att samarbeta.
Ett EU-val är inte ett val för ”svenska intressen” eller ”svenska partiers inflytande”, det är ett val om EU:s framtid. Och då lyfter man blicken.
Faktum är att Macron, denna före detta bankman och reaktionärt liberale politiker, lägger ett tydligare klimatprogram för EU än hela den svenska rödgröna röran. Det beror på att han kan strunta i partiegoistiska taktikfrågor och prata EU. (Att han kommer svika är en annan sak, men man måste inte svika barn och klimat.)
I höstas skrev jag en enkel uppmaning om ett gemensamt EU-klimatinitiativ. Partier har självklart plockat liknande bitar ur sina källor men ingen har ens försökt enas i en gemensam offensiv. Att det är omöjligt i Sverige inför riksdagsval beror på att partiernas egoism alltid överträffar sakpolitiken. Det enda man verkar kunna enas om är negativa åtgärder där man kan skylla på andra.
Men varför hanterar man EU-valet på samma sätt? Är det verkligen så intressant att få en extra representant i EU-parlamentet istället för en gemensam kraft?
Det finns försök att ena klimatpolitiska sociala krafter i EU. Det går riktigt dåligt. Bästa program har lilla Diem med Yanis Varoufakis som mest kända namn och det har ingen betydelse att Jonas Sjöstedt (V) avfärdar de som ”generaler utan trupper” eftersom alla partier idag är generaler utan trupper. V är maktlöst i EU i sin egen röda grupp. Bara allianser kan skapa mottryck.
Det är därför barnen strejkar.
För att allt prat inte är allvar, bara prat.
Fatta detta. Det finns inga klimathjältar, ingen förtjänar den titeln och ingen kommer minnas er insats i år som ett steg framåt för mänskligheten.
Så här skrev jag i september.
”Tänk om vi tog möjligheten att visa en framtid, inte bara prata om förstörelsens politik. Ett gemensamt klimatprogram inför EU-valet behöver vara en kompass men inte en detaljkarta. Vi kan visa riktningen för det är den som kan få hopp att födas och mobiliseringen att bli något annat än omfördelade av röster mellan partierna. Jo, EU-valet kan bli klimatrörelse på riktigt.”
Nu valde man att inte ens försöka. Det betyder att vilket av de rödgrönrosa partierna som än går framåt så är det ett nederlag för klimatet.
Och budskapet blir istället ”bensinuppror”.
Javisst ska du rösta om du inte gjort det. Du röstar för att bromsa höger och fascister och du kanske röstar för en särskilt duktig person du tror på.
Men du röstar inte för förändring för den har de schabblat bort.
Vad är det som är så svårt med att säga sanningen?
Det nya klimatpositiva livet är ett friare liv. Alla kommer få bättre resmöjligheter, alla får rättvisare del av samhällets resurser. Klimatfrågan gör oss rikare i energi och kraft, vi får bättre mat, friskare liv och rättvisare fördelning.
Det är klimatpolitikens kärna.
Det är inte ett problem att rädda världen.
Det är en befrielse.
Nu röstar vi på någon av er som säger klimatet och tänker partiet.
Kommer du in så gör åtminstone lite nytta.
Men kom ihåg att det är dig barnen demonstrerar mot.
Du är problemet.
Insikt är början på en förändring.
Gör om, gör rätt.
