Det är inte att fullt ut att stödja de teorier (som dock Ekis Ekman driver) om att det finns en transkonspiration där läkare och transorganisationer gått samman för att öka ”marknaden” och driva på för att fler ska välja det extremt jobbiga liv som en vandring på könsgränserna innebär.
Det är däremot att antyda att transpersoners mänskliga rättigheter skapar problem för jämlikheten och kvinnokampen, att sprida myter om att trans tvingat sjukvården att sluta använda ordet ”kvinna” till exempel. Eller sprida de absurda myterna om att män blir trans för att gå in i kvinnliga omklädningsrum och våldta dem. Eller att påstå att möjligheten till att byta juridiskt kön innebär att kriminella kommer byta kön hejvilt för att lura polisen med nya personnummer.
Man kan naturligtvis som Guillou hävda att identitetspolitik hindrar den politiska kampen mot ekonomisk ojämlikhet och att välfärdens förstörelse kommer på undantag i debatten, detta är dock en felaktig teori som inte fattat vad identitespolitik är, men den blir transfobi så fort man antyder att det är den förtryckta minoriteten trans som är problemet. Det är en lika vanvettig teori som när 60-talets radikala män var emot kvinnokampen då den tog fokus från den heliga klasskampen.
När man felkönar en person, det vill säga när man kallar en transkvinna för man, då man själv har en fixering på underlivet och inte förstår att kön är en social konstruktion, ja då blir man transfob. VIlket Ekis Ekman gjort när hon intervjuats av Dagens ETC (”jag tycker inte att en hårig snopp kan gå runt och vara en kvinna”) och Lindberg de Geer gör när hon skriver om transpersonen Mia Mulder (”en man som vill respekteras som kvinna”).
Det kanske bara är ett misstag, vem vet, men det är därför jag kräver att de förklarar vad de menar.
Jag kräver också att man sansar sig när man pratar om en väldigt skör och utsatt grupp där tankar på självmord inte bara blir tankar, utan faktiskt sker.
Jag är ingen läkare och kan ärligt inte avgöra vilken behandling en suicidal person ska ha. Men det vet inte de flesta debattörerna heller.
På samma sätt blir det absurt när Wold gör ett konstaterande att biologin är kromosomer som inte går att ändra för att utifrån det påstå att det sociala könet är ointressant och inte ska få avgöra hur en människa definierar sig gentemot staten och alla andra. Bytet av juridiskt kön ska inte individen få bestämma, det ska läkare genom att fortsätta hitta på en sjukdom som inte finns (transsexualism). Hon går faktiskt tillbaka till 70-talets mörker utan att begripa det. Är man då bara en slarvig debattör? Eller transfob?
Är det då synd om våra kulturskribenter som, enligt Randrup, elakt pekas ut av mig?
Låt mig svara såhär.
Ni fattar verkligen ingenting.
Det är inte trans som är problemet, det är män.
Kom inte till mig och prata om att transrättigheter skapar våldtäkter i duschrum, de vidriga män som begår dessa brott gör det nämligen helt utan Skatteverkets godkännande av deras könstillhörighet. De är våldtäktsmän, alltså helt vanliga män som begår brott.
Jag vet detta in i skinnet eftersom jag som trans blivit våldtagen och i motsats till många andra skrivit ordentligt om det i min första stora artikel om trans. Det är klart jag blir rasande om någon antyder att problemet är min rätt till samma mänskliga rättigheter som andra.
Det finns ingen konspiration mellan läkare och trans i Sverige, det finns ingen transrörelse som hotar våra statistikbehov för jämlikhetskampen, det finns inga kriminella problem med trans som kön.
Det finns däremot enormt starka transpersoner som vuxit i insikt och medvetenhet genom sin ständiga kamp för att få bli respekterade och erkända som alla andra. Det är inte trans som misshandlar, det är män, och det är inte trans som hånar andra kön, det är de andra som hånar trans.
Och det är klart de blir rasande när känsliga debattörer tycker att deras slarviga och okunniga tyckanden ska få passera som något hedervärt.
Jag själv är en som har röst i Sverige. Och jag kommer använda den så länge jag kan till att mota dessa okunniga angrepp på trans och försöka få dem att fatta att det finns tre kön och alltid har funnits det. I ett stereotypt tvåkönssamhälle är detta självklara svårt att strida för, ja det är mer komplicerat än att ropa enkla vänsterslagord.
Men om ni gör det gör ni nytta för alla.
Och kommer lära er att världen är större och befrielsen av individen är större än ni idag anar.
Läs Del 2 av Könsbytet: The True Story – ”Transfoberna”