Unga kvinnor blir projektionsytor för allt möjligt. För drömmar om oskuld, frihet och skönhet. För skräck om samhällets fördärv. 

Det ger också alltid klick, så det är kanske inte så konstigt att den nya TikTok-trenden “soft girl” fungerade som perfekt krok för att diskutera unga kvinnor, ekonomi och hemmafruideal. 

Debatten startades av Katrine Kielos-Marçal i Dagens Nyheter och åtföljdes av uppmärksammade svar från bland annat Greta Schüldt, också på DN, och Expressens Joel Halldorf . “Hemmafruideal hot mot jämställdheten”, “Nej, kidsen drömmer bara om större ideal än pengar”, “Girlbossen är inte ett hållbart ideal” och så vidare. 

Jag kan lugna Kielos-Marçal samtidigt som Halldorf och Schüldt riskerar att bli besvikna: unga kvinnors internetfantasier är inte ett hot mot samhällsordningen. Den här gången heller. 

Åtminstone Schüldt misstänker nog redan detta. Hon drog för sex år sedan i gång senaste vändan av debatten, då under begreppet "huskvinnan".

Några år före dess handlade det om influencern Underbara Clara och cupcake-bloggar. Sedan dess har långt många fler kvinnor blivit hemma genom segregation och högerpolitik såsom vårdnadsbidrag än genom trender på sociala medier. 

Soft girl-estetiken säger lika lite om vad unga kvinnor faktiskt kommer att göra av sina liv som andra TikTok-trender. "Mob wife aesthetic" lär inte få antalet italienska maffiahustrur att explodera. "Persephone aestheti"” – ja, det finns på riktigt – gör inte att fler unga kvinnor på riktigt vill bli bortrövade av grekiska underjordsgudar. 

Det är, som sagt, fantasier. Men det är också konsumtionsmönster.

Tiktokaren och den Harvardutbildade språkvetaren Adam Aleksic har nog beskrivit det bäst: anledningen till varför sociala medier svämmar över av olika aesthetics och cores stavas marknadsföringsalgoritmer.

”Sociala medie-plattformar skapar direkta incitament för skapandet av hyperspecifika identiteter, som 'grandmacore' eller 'fairycore' för att de sedan kan kurera annonser.”

Vips har den unga tjejens typiska fantasier förvandlats till ett nyckelord. Soft girls får soft girl-content och rätt sorts stilar från Shein rakt in i flödet. Från samma företag får Persephone-flickorna motsatta stilar. Och så vidare. 

Bloggen och Youtube-kanalen The Financial Diet har kallat Generation Z för generationen som köper allt men äger inget. Det har aldrig varit så lätt att snabbt spendera mycket pengar på skit som inte varar. Företag tjänar storkovan på att skapa så lite tid som möjligt för eftertanke före klick, "köp nu – betala sen!".

Tiktok har till stora delar blivit en enda gigantisk annonsplats med shopping i realtid. Just nu utvecklar företaget ett AI som ska kunna ge dig en köp-länk sekunden en vara syns eller nämns i ett klipp, vare sig det är ett betalt samarbete från avsändaren eller inte. 

Samtidigt är en egen bostad en hopplös dröm för många unga människor. I trendstyrande USA stympas ungas ekonomiska framtid av studielån som framstår som rena ockermarknaden. Unga shoppar, kreditskulderna ökar, men själva kapitalet koncentreras i allt färre händer. 

Soft girls är alltså inte så mycket hemmafrudrömmare som de är konsumenter. Det är i dag den enda verkliga identiteten sociala medier uppmuntrar. 

Där har vi ett problem som inte är en fantasi.