En familj berättar om sitt livspusslande ”i ett stillsamt småhusområde i Hägersten”, ett område strax utanför Stockholms innerstad. Hon och han ”kände att vi inte hann med att städa och hålla så rent som vi ville att det skulle vara” när de började jobba igen efter att ha fått barn. Lösningen blev att ta in städtjänst varannan vecka.
”Det har verkligen underlättat vardagen för oss. Vi tycker att det är något man kan unna sig om man har möjligheten”, säger kvinnan.
De välkomnar höjningen.
”Jag tror att det kan leda till ett ökat intresse för entreprenörskap”, säger mannen.
”Det är inte längre en klassfråga med städhjälp och renoveringsarbeten”, säger kvinnan.
Dagens Nyheter kompletterar sin bevakning med dels en analys om att socialdemokratin länge präglade svenskarna med att det skulle vara ”ett brott mot normen att någon annan städade”, dels en artikel som reder ut det praktiska och talar med branschens aktörer som – naturligtvis – applåderar förändringen som börjar gälla 1 juli.
”Det här möjliggör för våra kunder att köpa flera tjänster”, säger Maria Anderson, vd på Hemfrid.
Men det finns några saker som Dagens Nyheter glömmer bort.
Jag skulle gärna ha fått veta att kvinnan i Hägersten till för några år sedan själv arbetade som marknadskoordinator på just Hemfrid och har formgivit en hyllande bok om Hemfrids grundare Monica Lindstedt.
Ändå relevant fakta.
Som en läsare knappast ska behöva googla sig till på egen hand.
”Idag ser vi att en del kunder slår i taket”, säger Hemfrids vd.
”Förra året slog vi nästan i taket”, säger Hemfrids före detta marknadskoordinator som intervjuas i egenskap av vanlig privatperson.
Dagens Nyheter räknar upp vad du behöver tänka på som rut-användare. Kom överens direkt om skattereduktion så att firman du anlitar inte trilskas. Du kan få avdrag för arbete som utförs där du bor, ingen annanstans. Nej, du kan inte köpa in tjänster till vuxna barn som flyttat hemifrån.
Var det något mer?
Tydligen inte.
Bara att göra gemensam sak med svenskarna som förra året drog av 3,6 miljarder kronor för städhjälp.
Tidningen lyckas med bedriften att helt förtränga att det finns någon på andra sidan av skattereduktionen. Ett företag. Bakom detta företag anställda. Människorna – kvinnorna – som ska dammsuga kundernas golv och fylla deras diskmaskiner. Vissa har kollektivavtal (som hos Hemfrid) och drägliga villkor. Men många har det inte.
Lena Johansson, som jobbar i rut-näringen, sa häromåret till Dagens ETC att arbetsgivarna helst undviker heltider:
”Företagen är inte så pigga på det. De föredrar att ha en mer flexibel arbetskraft. De säger att de inte har råd att betala ut heltidslöner en sämre månad, men tar gärna in deltidsanställda på fler timmar då det finns mer att göra.”
Lönerna blir därefter.
Elin Kvist, sociolog vid Umeå universitet som forskat på den hushållsnära tjänstesektorn, bekräftar bilden:
”Det jag kan säga utifrån de intervjuer som jag gjort med företagare och anställda är att det oftast rör sig om kortvariga uppdrag, ett par timmar varje dag. Marknaden för de här jobben har fullkomligt exploderat, men de jobb som har skapats är timanställningar och behovsanställningar.”
Utöver det finns bolag som exploaterar arbetskraftsinvandrare och papperslösa.
”De hanteras värre än hundar gör i vissa länder men de hukar sig och jobbar som fan”, sa Mikael Roos på Arbetsmiljöverket till Dagens Nyheter då tidningen – på ekonomisidorna – granskade denna undervärld för ganska precis ett år sedan.
Vilket bolag anlitar ni och har ni koll på städarnas villkor? frågar inte Dagens Nyheter den här gången.
Dagens Nyheter glömmer – nej, struntar i – alla relevanta följdfrågor till familjen som tycker att klassfrågan är pinsamt daterad, ett perspektiv som möjligen känns befogat om blicken inte når längre än kvarteret där ”småhus” just nu säljs för runt sju miljoner kronor.
Ja, en miljon svenskar utnyttjar rut-avdraget, men rika kommuner drar ifrån, vad är det om inte klass och subventionerad ojämlikhet när en genomsnittlig invånare i Danderyd står för 2 406 kronor medan en i Dorotea står för 63 kronor?
Ja, Almega och andra branschintressen intygar att de skapat tiotusentals arbetstillfällen, men är det verkligen riktigt? Sverige har ingen solid utredning, men det har däremot Danmark – som har hållit avdraget nere eftersom man kom fram till att det främst används av höginkomsttagare, fullt kapabla att betala för tjänsterna utan statens hjälp.
Ja, ni är nöjda med er vardag, men vad händer med Sverige när landsbygden ska betala för storstädernas bekvämlighet, i och med fyra av tio rut-kronor går till Stockholm?
Ibland blir det extra uppenbart att en tidnings politiska färg sällan stannar på ledarplats, utan har en tendens att rinna som tunt blandad akvarell över andra avdelningar.
Dagens Nyheter är borgerlig.
Om nu någon missat det.
