BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Svaret på frågan i titeln är givetvis nej. Inte bara av den uppenbara anledningen att det fanns heliga krig innan 1700-talet, utan också för att Mishras tes bygger på en felaktig grundtanke. Enligt honom är upplysningen en av alla ideologier som har påtvingats oskyldiga “folk”, vilka därmed förtryckts.

Det beror självklart på hur man definierar upplysningen. En central del av upplysningen var tilltron till förnuftet. Det kan innebära att andra värden rangordnas lägre. Men för att upplysningen ska kunna definieras som en förtryckande ideologi måste den mest centrala delen ignoreras.

För upplysningens grundsten är varje individs rätt att tro och ge uttryck för sina tankar oavsett vilka dessa är och att vi inte får ha strukturer, religioner eller liknande som inte erkänner att alla individer har samma rättigheter. Voltaire var en av denna grundstens främsta förkämpar. Utan den är de andra idéerna i upplysningen verkningslösa. Vilken nytta har vi av förnuftet om vissa får hindra andra att berätta om sina teser, upptäckter med mera?

Anklagelsen om att upplysningen bara är en i raden av västerländska ideologier som förtrycker resten av världen blir därmed en begäran om att med stöd av sedvänja förtrycka andra. Upplysningen innebär bara minskade rättigheter för den som med stöd av religion eller en annan kultur vill kunna förtrycka andra.

Inom vänstern missförstås ibland socialismens strävan efter folkens befrielse och rätt till självbestämmande som etniska och religiösa gruppers rätt att förtrycka enskilda medlemmar med hänvisning till sedvänja.

"För kvinnor i Saudiarabien, gästarbetare i Qatar, mexikanska immigranter i USA eller romer i Sverige är upplysningens ideal om allas lika värde lika livsviktiga som idealens ursprung är ointressanta."

Björkmans motsägelsefulla ledartext speglar denna förvirring. Han jämför salafistisk sunni-islam, och sovjetisk marxism-leninism med europeisk upplysning. Enligt Björkman är dessa likvärdiga exempel på ideal som någon försökt tvinga på andra.

För kvinnor i Saudiarabien, gästarbetare i Qatar, mexikanska immigranter i USA eller romer i Sverige är upplysningens ideal om allas lika värde lika livsviktiga som idealens ursprung är ointressanta. Borde det inte räcka med att det finns en person som inte håller med om det rätta i en sedvänja för att vi (som samhälle) måste säkerställa att den rösten får bli hörd? I så fall går det inte att hävda att sedvänjor och kulturer har företräde framför upplysningens ideal.

Det är också viktigt att skilja på upplysningens ideal och de andra idéer som spridits från väst i samma veva. Kapitalism och industrialism har inget med allas lika värde att göra. De råkade bara spridas under samma tidsperiod som upplysningen. Att vara mot kapitalismens rovdrift och västs imperialism innebär inte ett ställningstagande mot upplysningsidealen. Tvärtom krävs upplysningsidealen om allas lika värde för att kunna motverka kapitalistisk rovdrift och imperialism. 

Vi inom vänstern måste våga ta ställning. Vi måste försvara de som förtrycks eller diskrimineras oavsett vad förtryckaren har för hudfärg eller vilken kultur denne tillhör.