Dagens ETC bygger en politikredaktion. 

Som ett led i detta vill vi rapportera från så många kongresser och landsdagar och riksting vi bara kan. Det gäller samtliga partier. 

Senaste veckan har du sett hur vi arbetar i sådana situationer, gällande både Miljöpartiet och Liberalerna. Tidigare i år även Kristdemokraterna. Och även Socialdemokraternas senaste. Allt som vi haft resurser till. 

Det har gjort tidningen bättre. Bredare, kunnigare. 

Kontakterna som knyts verkar över tid. Ger fler nyheter, fler tillfällen att intervjua politiska företrädare, fler ingångar att göra det vi ska göra: ge relevant information till våra läsare om vad som händer i svensk politik, varför det händer, vad som är skiljelinjer och vad som är gemensamma nämnare, vilka tendenser som styr, vilka allianser som knyts, vart allting är på väg.

Det är viktigt för mig som chefredaktör att Dagens ETC kan vara på plats när Sverigedemokraterna har sitt stora möte. Men nu blir det inte så. Jag beklagar att partiet beslutat att neka vår redaktion ackreditering, dessutom utan motivering. Mejlet kom 10 november. Jag har sedan sökt presschef Oskar Cavalli-Björkman för att försöka hitta en lösning. Han har inte återkommit överhuvudtaget.

Jag vill inte vrida upp konfliktnivån här. Jag vill bara säkerställa att Dagens ETC kan bevaka alla riksdagens partier på ett rimligt sätt. 

Då krävs ett slags ömsesidig uppgörelse. 

Det här kan jag erbjuda:

Dagens ETC har en ledarsida som är starkt kritisk mot Sverigedemokraterna som nationalistiskt projekt. På denna ledarsida kallas Sverigedemokraterna rasistiskt. På denna ledarsida dryftas dess politikers återkommande fallenhet att uttrycka antisemitism. Med mera. 

Men en tidning är inte bara sin ledarsida. Det gäller Dagens ETC, det gäller exakt alla andra dagstidningar. Visst, en tidning har sin värdegrund som utgör ryggrad, från första till sista uppslag. Men en kvalificerad tidning har även journalistikens hantverk att förhålla sig till. Den politiker som låter sig intervjuas av en nyhetsreporter från Dagens ETC träffar just en nyhetsreporter. Som ställer grundligt researchade, svettiga frågor. Men det sker alltid – alltid – på ett hederligt sätt. 

Den sverigedemokrat som tvivlar på det kan uppdatera sig med Sara Skyttedal (KD), Johan Forssell (M), Paulinda Brandberg (L), Oliver Rosengren (M), Jan Jönsson (L), Erik Slottner (KD), Parisa Liljestrand (M), Robert Hannah (L), Gunnar Strömmer (M) med flera, med flera, med flera. 

De har samtliga gjort sig tillgängliga för Dagens ETC. 

Ingen har haft synpunkter på utförande.

Det har varit svårt att få tid med ett antal tunga Tidöministrar. För att att använda en underdrift. Men det är något mer och allvarligare som skaver i relationen till Sverigedemokraterna, eller snarare i deras till Dagens ETC. 

Här kan jag bara tolka nekad ackreditering som en inskärpning av en pågående, närmast total bojkott. 

Kontakten med Dagens ETC tycks begränsas till korta, skriftliga kommentarer.

Om vi på Dagens ETC faktiskt gör vårt jobb som vi ska, ligger även ett ansvar på Sverigedemokraterna. Att till att börja med förstå journalistikens funktion för en livlig, sund demokrati. Att konsekvent motarbeta en dagstidning som har hundratusentals läsare varje vecka är raka motsatsen, det är ett ställningstagande som på ett väldigt direkt sätt minskar vår kapacitet att rapportera om och även granska Sverigedemokraterna.

Jag anade att vi skulle utestängas från landsdagarna. Inte minst för att vi inte heller fick plats på senaste valvakan. Dagens ETC nobbades – tillsammans med franska Le Monde – med förklaring att det rådde platsbrist, men samtidigt släppte man in en ökänd amerikansk högerextremist som beskrivs som den nye Steve Bannon. 

Jag har också noterat en mer kontinuerlig aversion mot Dagens ETC. 

Det finns många överträdelser. För många.

Som när Richard Jomshof förra hösten blev rasande: 

”Om Dagens ETC får bestämma ska ni bara hålla käften, titta åt ett annat håll och finna er i att era barn blir rånade, förnedrade, torterade, våldtagna och mördade av (illegala) immigranter”, twittrade han.

Som när Tobias Andersson i våras ställde sig i Rapport och, utan kommentar eller följdfrågor, kallade Dagens ETC för ”vänsterextrem”. (Rapport tog sedan in en rättelse.)

Det här är inte normalt.

Det här är ovärdigt ett riksdagsparti.

Jag kan spekulera i att det här egentligen handlar om att Dagens ETC under senare år publicerat ett antal granskningar som nog kan uppfattas som störande av Sverigedemokraternas partiledning, till vilken både Jomshof och Andersson räknas. Kanske framför allt då avslöjandet om en hemlig trollarmé.

Dagens ETC har parallellt givetvis granskat andra partier. 

Nej, Socialdemokraterna blev säkert inte förtjusta när vi intervjuade Magdalena Anderssons exploaterade städare. 

Nej, Kristdemokraterna jublade inte över att knarkfrågan hamnade i rampljuset. 

Nej, Miljöpartiet gillade inte alls våra artiklar om biobränsle som en klimatskandal. 

Nej, Moderaterna välkomnade inte nyheten om att Svenska kommittén mot antisemitism kunde bli utan stöd. 

Nej, Vänsterpartiet njöt inte av vårt borrande i valstrategins uppdelning mellan stad och land. 

För att ge några exempel.

Men de förstår, huvudsakligen, att vanlig journalistik inte kan besvaras med något slags bitter, politiserad, icke-transparent silenzio stampa.

I alla fall inte om man har för avsikt att agera som en demokrat.

Jag förväntar mig att Sverigedemokraterna snarast ser över sin policy kring Dagens ETC.

Jag förväntar mig att både andra medier och andra partier, särskilt då de som ingått i Tidöavtalet, framhåller att journalister ska ges möjlighet att göra journalistik, för det som uppstår annars är en riktigt obehaglig bristsjukdom.

Dagens ETC vill göra journalistik.

Vad vill Sverigedemokraterna?