Jerusalem är en laddad fråga. När Israel bildades och Palestina delades 1947 – enligt delningsplanen som antogs av FN – var Jerusalem en internationell stad. Den skulle ingå i både arabiska och judiska stater. Men när arabisk-israeliska kriget bröt ut 1948 delades i stället Jerusalem i en västlig judisk del och en östlig arabisk del. Året därpå utnämnde Israel Jerusalem till sin huvudstad, något som inte erkändes internationellt.
Israel har sedan 1967 olagligt annekterat platsen och gjort sig skyldig till en rad brott mot folkrätten. Eftersom annekteringen av östra Jerusalem aldrig har accepterats av det internationella samfundet har många länder valt att ha sina ambassader i Tel Aviv och inte i Jerusalem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Här i Libanon, där jag befinner mig, har Trump-nyheten givetvis väckt starka reaktioner. Inte så mycket för den palestinska frågan i sig – Libanon har sedan kriget 1948 huserat uppemot en halv miljon palestinska flyktingar och de är lika impopulära här som de syriska flyktingarna som kommit under senare år. Palestinierna har i generationer levt isolerat i flyktingläger, som bland annat Sabra och Shatila här i Beirut.
Reaktionerna från libanesiska politiker handlar snarare om rädslan för ett israeliskt-saudiskt anfall. Ju starkare Iranstödda Hizbollah har blivit i Libanon – och i Syrien – desto mer har Israel och Saudiarabien trappat upp retoriken mot Libanon. Och detta eldas på av Trump.
USA:s nya mellanösternpolicy lutar tydligt mot Saudiarabien och Israel. Samtidigt som udden riktas mot ländernas rival och ärkefiende: Iran och dess allierade.
Medan den tidigare presidenten Barack Obama såg till att ro hem ett avtal kring Irans kärnenergiprogram har Trump istället velat skrota avtalet. Trumps inreseförbud – muslimban – riktar sig mot invånare från Iran, men inte Saudiarabien.
Libanon har dessutom nyligen upplevt saudiernas vrede på nära håll. För några veckor sedan tvingade Saudiarabien Libanons premiärminister Rafik Hariri att avgå, vilket skapade turbulenta veckor här i Libanon. Anledningen var hans kompromisslinje gentemot Hizbollah.
På lördag den 9 december är det 30 år sedan den första intifadan (folkligt uppror) bröt ut i Palestina. Det är en mänsklig och politisk katastrof att konflikten 30 år senare är mer infekterad än på länge.
Årsdagarna avlöser varandra. För några veckor sedan var det exakt 100 år sedan som den brittiska utrikesministern Arthur Balfour – genom den så kallade Balfour-deklarationen, banade väg för inrättandet av en judisk stat. Även det är en stor snackis här i Libanon.
En vanligt förekommande kritik mot deklarationen är att den bortsåg helt enkelt helt ifrån att det redan bodde palestinier i landet – och många här menar att historien nu upprepar sig:
"Vi står inför en ny Balfour-deklaration, som banar vägen för en överenskommelse på bekostnad av den palestinska frågan och palestiniernas rättigheter" sa talman Nabih Berri, i ett officiellt uttalande i förrgår.
Oavsett vilken åsikt man hyser om Jerusalem så måste den som vill ha fred och rättvisa förstå allvaret i att Trump fullständigt bortser från palestiniernas rättigheter till staden. Meddelandet till palestinierna är att politiskt tålamod inte lönar sig. USA har därmed gjort sig omöjlig som medlare i framtida fredssamtal.
Trumps mellanösternpolitik har flyttat ut från twitter till verkligheten – och det skrämmer.
