BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I tyska bokhandlar ligger ofta grundlagen i pyttesmå böcker i flätade korgar på kassadisken, som ett slags demokratiskt smågodis. Storleken gör dem lämpade för dockkalas och teddybjörnarnas picknick, men innehållet är sannerligen ingen barnlek. I stället är den tyska grundlagen ett svar på, och ett försvar mot, nazisttidens alla fruktansvärda brott och övergrepp. De grundlagsfäder som skrev den tyska författningen efter andra världskriget diskuterade filosofi, statsvetenskap, religion, historia och politik med en särskild fråga för ögonen: Vilka säkerhetsmekanismer bör en rättsstat ha för att hindra att något liknande någonsin kan inträffa igen?
Grundlagar är ett namn på ett lands konstitution. I själva begreppet grundlag ligger att en sådan lag ska vara särskilt svår att förändra, när den väl är beslutad. I Sverige krävs två likadana riksdagsbeslut, med ett allmänt val mellan besluten.
Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas. Och den är faktiskt mycket intressant. Dess andra paragraf inleds med följande:
”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.”
”... trygga rätten till arbete, bostad och ...” Är det någon som hört talas om tryggandet av dessa rättigheter på sistone? Arbetslöshet och bostadsbrist är dagliga debattämnen, men att den enskilde skulle ha en grundlagsfäst rätt till arbete och bostad skulle förvåna många.
”... verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden ...” – Demokrati på arbetsplatser? I skolan? Ekonomisk demokrati? Det står ju faktiskt ”inom samhällets alla områden”. Även detta inslag i grundlagen verkar i dag vara främmande. Eller har du hört någonting om arbetsplatsdemokrati de senaste 20 åren?
Varför i all världen har vi en sådan grundlag? Eller snarare, varför i all världen har vi en grundlag som ingen tycks hänvisa till eller ens fundera särskilt mycket över?
Varje grundlag måste ses som ett uttryck för den tid under vilken den skrivits. Den svenska grundlagen, som började gälla år 1975, skrevs i huvudsak under sent 1960-tal och tidigt 1970-tal, och diskussionerna om den var intensiva under lagstiftningsarbetet. Järnridån delade Europa. Forna kolonier i länder i syd gjorde sig fria från kolonialmakterna. En stark våg av krav på demokratisering svepte också över länder i nord. Hur borde då den svenska demokratin fungera i framtiden? Vilka värden och rättigheter var viktiga att försvara just i grundlagen? Till sist blev det, som alltid, en politisk kompromiss.
Grundlagen har efter 1975 ändrats ett par gånger, och den nyaste, yttrandefrihetsgrundlagen, firar i år sin 25-årsdag. Det är inte särskilt djärvt att påstå att grundlagen skulle sett annorlunda ut om den skrivits i dag. Betoningen på demokrati inom samhällets alla områden skulle haft en mindre framskjuten plats, om den alls funnits med. Och vem tror att rätten till arbete och bostad skulle skrivits in nu, när det är bostadsbrist i nästan hela landet och den enligt åtskilliga förslag ska botas med högre boendekostnader?
Man måste se upp och läsa noga när grundlagsändringar kommer på tal. En av de många skrämmande uppgifter som kommer från Turkiet är att president Erdoğan vill ändra i grundlagen, med all sannolikhet för att öka sin egen makt. En sådan förändring har varit på tal, och hett omstridd, länge i Turkiet. Men nu, med undantagstillstånd och gripanden av tusentals domare, universitetslärare och journalister, lär en fri och öppen debatt om en ny grundlag vara svår att åstadkomma. Vem vågar kritisera presidentens förslag om fängelse hotar?
Borde då svenska bokhandlare sälja svensk grundlag i korgar på kassadisken, som i Tyskland? Lagen är inte svår att förstå. Den kräver inte specialkunskaper, och är inte särskilt lång. Den finns på nätet. Men kanske skulle en fin webbsida för hela lagtexten tillsammans med förklaringar, exempel och illustrationer kunna bli grund för en ny och intressant demokratisk rörelse. Kanske för att presentera ett verkligt djärvt politiskt krav: Genomför grundlagen!
