Men i stället för att rädda vården och förbättra hälsan i det här landet, pratar vi hela tiden runt problemen. Ett exempel på detta är regeringens stora satsning på att bli bäst på e-hälsa 2025. Märk väl, e-hälsa, inte hälsa.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

E-hälsa, eller telemedicin, handlar om vård på distans, telefonrådgivning, skype med doktor, e-post och chatt med sjuksköterskan. Appar har också fått en allt mer framträdande roll, till exempel att patienten registrerar värden i app som automatiskt rapporteras in till sjukvården. Till och med socialtjänsten och hemtjänsten ingår i denna nya ”e-politik”.  I förra veckan skrev socialtjänstförvaltningen i Helsingborg tillsammans med några forskare att de planerade att införa e-socialtjänst. Vi väljer att se den pressade situationen inom socialtjänsten som en möjlighet, inte kris, slog de glatt fast på DN-debatt. Försök pågår att skypa med de äldre, för att slippa utföra de korta tillsynsbesöken inom hemtjänsten. Detta säljs in som ett sätt att öka patientcentreringen och även jämlikheten. Men eftersom alla unisont älskar detta, så betyder det nog att det finns en hel del pengar att tjäna på det. Och det är detta som gör e-hälsa mindre smickrande.

Klart att journalsystem bör uppdateras, det är sjukt att det inte finns en sammanhållen journalföring mellan landsting och naturligtvis patienter ska få bättre tillgång till sina journaler och kunna komma i kontakt med sjukvården fortare, men där bör ju finnas personal som man kan komma i kontakt med! 

E-hälsa landar perfekt i den effektivitetsdiskurs och politik som drabbat svensk sjukvård som en epidemi. E-hälsa är en förutsättning för att uppnå en mer effektiv och jämlik vård, säger regeringen, och ska hjälpa oss att ”… hantera utmaningar i form av en åldrande befolkning och ökande förväntningar”. 

Den där problemformuleringen har tagit kål på såväl sjukvårds- som annan välfärds-politik. Lever vi längre kostar det mer, kan vi inte bara acceptera denna naturlag? Och vill man så gärna effektivisera vården, kan man göra lite omfördelningar, satsa på primärvård och folkhälsa, i stället för dyr akutvård och coola Nya Karolinska. Spara pengar genom att sparka onödiga administratörer och HR-människor, och i stället anställa sjuksköterskor med bra löner och andra som faktiskt kan producera vård.

E-hälsa låter bra, men det är inte något som drivs på av patienter eller sjukvårdspersonal. Enligt en nylig undersökning från Netdoktor föredrar både människor med kroniska sjukdomar, såväl som sjukvårdspersonal, ett riktigt möte. Det som är allra högst på dessa patienters lista är läkarkontinuitet. Det vill säga mer personal, mer resurser på primärvård.

Näringslivet däremot, efterfrågar e-hälsa, väldigt mycket. Telia till exempel, uppger i Dagens Medicin att detta är en miljardindustri att investera i, de utvecklar bland annat en app för att man ska kunna bedöma sin avföring. I dag finns 100 000 hälsoappar, en industri som omsätter 17 miljarder kronor i dag men som om tre år tros omsätta hela 170 miljarder kronor. Kapitalismen har gjort ännu ett intrång i medicinen, jämsides med läkemedelsindustrin. Vi ökar patienternas makt säger Telia och andra företag. Men patientcentrering tycks mer och mer handla om att lägga allt ansvar på patienten och dess smartphones, än att involvera patienten. En patient är ändå ingen sjuksköterska, det finns en kunskapsassymmetri som gör att de aldrig kan bli totalt jämlika, det är inte schysst att lägga hela ansvaret på en patient. Särskilt de multisjuka måste ju få leva i stället för att hela tiden ta ansvar, få vila lite från sin sjukdom genom att sjukvårdspersonalen solidariskt lättar bördan.

En annan aspekt av e-hälsa som man inte talar om, är den oerhörda kontroll som den erbjuder arbetsgivarna. Idén till telefonrådgivning som 1177 till exempel, kommer från, bland andra, bilfabriker och är en del av New Public Managementreformer inom vården. Arbetsgivaren kan lätt övervaka hur många samtal  du som sjuksköterska tar, hur länge du pratar, när du kissar och när du dricker kaffe. Det är en modern fabrik, totalt automatiserad där man följer beslutsstöd som visar exakt vilket råd du ska ge patienten. Har patienten flera symtom, så kan det bli svårt att följa flödesschemat.  I NHS i England behöver man inte ens vara sjukvårdsutbildad för att sitta bakom telefonen, en dator säger åt dig vad du ska säga ändå. Sjuksköterskor sitter redan i dag i Thailand och svarar på nattetid, deras dagtid, till en lön på 15 000 kronor utan några sociala försäkringar, eftersom företaget Medicall är registrerat i Thailand och följer landets villkor.

E-hälsa innebär alltså möjligheter till lönedumpning, att strunta i kollektivavtal  och mer profit för näringslivet, som får en mer framträdande roll inom vården. E-hälsa försöker smyga in ytterligare effektivisering i en redan söndereffektiviserad sjukvård. Detta borde vi se upp med.