Uppmaningen visade sig rymma något stort för kommentarsfältet fullkomligen exploderade. 

Så många frågor, de flesta uppgivna eller sorgsna, om kärlek, vänskap, utbildning, jobb och meningen med livet, av så många unga kvinnor. Och de något äldre, de som själva varit där – omgivna av livets små och stora frågor, betygshets och prestationsångest, akne och skeva ideal – kom genast till räddning.

Eller, de försökte i alla fall. Räddningen är kanske inte att få svar från en som gått igenom något liknande men det där svaret – att någon ser en – kan trots allt stoppa blödningen, ge ork att kämpa vidare. 

Initialt blev jag överväldigad och glad: tänk att vi gör plats åt den här omtanken, att vi stannar upp i flödet, och just här, på dopaminkickarnas högborg, appen där allt ska gå så fort. 

Det fanns inget uppläxande i svaren från de som passerat 30-strecket, det fanns bara värme. Jag står närmare något som liknar systerskap än jag gjort på många år och det ger mig hopp. 

Men när jag tagit mig igenom de ångestfyllda funderingarna blir jag snarare sorgsen. Och arg. 

Hur blev ett kommentarsfält på Tiktok platsen dit unga går för att få stöd?

Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland unga de senaste årtiondena – sedan 1980-talet har den fördubblats. Vården hinner inte med. 

I fjol rapporterade DN att över 9000 barn har väntat längre på hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) än vad vårdgarantin tillåter. Bara i Region Västerbotten stod 1 100 barn i kö förra året. Mellan 2017 och 2022 ökade remisserna här med över 100 procent, enligt Dagens Medicin. 

Man förstår att behov av Tiktokterapi uppstår.

Enligt Unicef-rapporten Lyssna, vi har något att säga!är det bland annat höga förväntningar från omgivningen, prestationsångest, betygsstress och en oro för klimatet och framtiden som får unga att må dåligt. Bilden förstärks i årets upplaga av undersökningen Ungdomsbarometern, där det framkommer att varannan ung person i Sverige ser dystert på framtiden.

Vilken politik mejslas nu fram för att bekämpa det här problemet, den här folksjukdomen? Jag önskar att jag visste. 

Folkhälsomyndigheten pekar på att brister i skolan och en arbetsmarknad med högre krav kan vara bidragande faktorer till ökad psykisk ohälsa hos unga. Jämställdhetsmyndigheten skriver att ökad individualisering – pressen att ”välja rätt” – leder till stress.

Regeringen lyssnar knappast på myndigheternas rekommendationer. Deras politik syftar inte till att avskaffa marknadsskolan eller att göra arbetsmarknaden tryggare. Den handlar inte om att bemöta klimatkrisen med full kraft eller om att få ner vårdköerna.

Högerns så kallade frihetspolitik, den som gör varje ung människa till sin egen lyckas smed, ger ingen frihet. Den ger stress, ångest och ensamhet. 

Med falska påståenden om den lycka som kommer med ”fria val” har man effektivt monterat ned det som faktiskt kan motverka psykisk ohälsa bland unga: grundpelarna för ett tryggt liv. Skolan, arbetsmarknaden, vården, bostadsmarknaden. 

Det fina men sorgliga Tiktok-klippet får en manlig användare att kommentera: ”Kan vi killar få göra samma sak?” 

Skaparen lyssnar och lägger upp ett nytt klipp, nu tillägnat männen, och plötsligt bär hon tusentals unga människors hälsa på sina axlar.

Jag hoppas att hon kan få hjälp när bördan blir för tung.