Deras vinster är rekordhöga, vilket man kan förstå om man till exempel jämför sparräntor med låneräntor. När riksbanken höjer reporäntan är bankerna ruskigt snabba med att hänga med, åt andra hållet är det inte riktigt lika bråttom. Konstigt.

2023 gjorde de fyra storbankerna – Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken – 155 miljarder kronor i vinst efter skatt. Den sistnämnda har valt ett lite okonventionellt sätt att sätta sprätt på delar av pengarna: en mediesatsning. 

Du har kanske hört talas om EFN, Ekonomi- och finansnyheterna? Bakom satsningen står Handelsbanken. 

Den senaste tiden har EFN rekryterat flera stora medieprofiler. Anna Hedenmo från SVT, Expressens tidigare redaktionschef Magnus Alselind och DN-profilen Katrine Kielos-Marçal är några av dem. 

Kulturjournalistik ska man göra också, tydligen, med hjälp av Åsa Linderborg, Fredrik Strage och Agri Ismaïl. Ansvarig utgivare Leo Lagercrantz beskriver det som ”ekonomijournalistikens Cyklopernas land”. Skratt. Det är en oxymoron – Christopher Garplind behöver inte oroa sig över konkurrensen.

Exakt hur mycket pengar som plöjs ner i projektet är höjt i dunkel, men Dagens media har rapporterat om 100 miljoner kronor per år. Och profilerna som knutits till kanalen hade knappast gjort det om inte ersättningen varit generös. 

På X berättar en tidigare anställd om att man under perioder haft en generös personalpolicy: medarbetare har erbjudits taxi till jobbet och serverats frukost varje morgon. Det skriker inte direkt ”lågkonjuktur”. 

När sa Handelsbankens kunder ja till det här?