Hoppa till innehållet

Ledare

Lotta Ilona Häyrynen: Mussolinis manlighet återuppbyggs med memes

Lotta Ilona Häyrynen
Bild: Shutterstock, AP/TT (montage)

Dagens ETC

Maktmännens retorik har mycket gemensamt med Mussolinis fascism. Den påstått äkta manligheten måste ta över igen och vara otyglad av regler och godhetsknarkande.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Kommentera

När Donald Trump vill framhäva sin yttersta seger och makt gör han det genom att dela AI-genererade bilder på sig själv i kungakrona. När Elon Musk gör detsamma gör han det med bilder på sig själv som en romersk härförare i läder och rustning. 

Den sistnämndes kärlek till romarriket dissekeras av Moa Ekbom, forskare på KTH och doktor i latin, i en text hos Arena Essä. Ekbom analyserar den genomgående romantiseringen av en sorts fejkantik hos Musk – en tid då män var män och den västerländska civilisationen peakade. 

Någon särskilt stark historisk forskning har Musk inte att luta sig mot, men det är heller inte poängen. Enligt Ekbom lyfter Musk och meme-maffian kring honom istället fram 1800-talets syn på romarriket där antiken mest fungerar som kuliss och projektionsyta. 

Inte så lite påminner det om Benito Mussolinis romardrömmar, särskilt i fråga om manligheten. 

En genomgående trend i hela västvärlden är det allt större så kallade könsgapet mellan kvinnor och män i hur de röstar. Kvinnor väljer vänster, män höger, och många spaltmetrar har lagts på incels och på männens högerradikalisering. 

I och med Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet är det dock svårt att tala om en extremmaskulin ytterkant. Den toxiska och sexistiska maskuliniteten har blivit mainstream. Så pass att den nu sitter på kärnvapenknappen i världens rikaste och mest militariserade land. 

Under valrörelsen la Donald Trump ansenlig tid på att uppvakta de manliga väljarna genom inflytelserika personer, som podcastprofilen Joe Rogan. 

Rogan, ovan nämnda Musk, Amazon-grundaren Jeff Bezos och nu senast Facebook-bossen Mark Zuckerberg har utvecklat en image byggd på styrketräning, ”maskulin energi”, och inte minst uttalanden om kvinnor och jämlikhetsarbete som under 2010-talet bara yttrats på mer slemmiga Reddit-forum. 

När Pete Hegseth skulle godkännas som ny försvarsminister under Trump handlade delar av intervjun i kongressen om hur många armhävningar han kunde göra (fem set med 47 stycken i varje – samma nummer som Trumps presidentskap).

I en New York Times-podcast förklarar kolumnisten Tressie McMillan hur ekonomin och internet i kombination öppnat en lucka för att återlansera denna krassa och stereotypa manlighet. Algoritmerna älskar binärer – man, kvinna, god, ond – samtidigt ser många män hur de konkurrerar om jobb och självbild i en allt hårdare ekonomi. 

Enligt McMillan har motståndet mot mångfald, rättvisa och inkludering av många korrekt tolkats som en rasistisk hundvissla, men det handlar lika mycket om kvinnor. Att trycka tillbaka oss till hemmen minskar konkurrensen och för Trump och Musk fungerar konflikten som ett utmärkt retoriskt vapen för att demontera staten. 

Deras budskap: 

Dessa minoriteter har stulit från er män. De är sämre och svagare än er och enda anledningen till att de lyckats är för att staten skyddat dem. Enter: DOGE (Department of government efficiency). 

Den italienska fascismens manlighet delade många ovanstående drag. Den hyllade inte lika mycket ansvarstagande familjefäder som en ung och explosiv manlighets virilitet och risktagande. Den ville tillbaka till ”rötterna” – till en folklig manlighet som påstods vara förtryckt av en borgerlig feminiserad elit. 

Eller ”the neutered liberal elite”, som det skulle heta hos Joe Rogan – de män och kvinnor som nu måste rensas ut ur hela statsapparaten för att Amerika ska bli ”great again”. För att lyckas måste den påstått äkta manligheten ta över igen och vara otyglad av regler och godhetsknarkande. 

Stål, blod och cybertrucks. Så låter maskulinitetsmyten i dag. Vi har hört liknande sånger förr. En destruktiv melodi för en krigisk tid. 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.