Alla som någon gång sökt jobb vet att språk är en merit. Att ha anställda som kan prata med många olika människor gynnar ett företag eller en organisation.

Förutom franskan och engelskan är arabiskan ett av de fem officiella språken som används inom FN tillexempel. Arabiskan är med andra ord en merit.

Men även i vardagen är språkkunskaper guld. Folk skiner upp när man kan växla några ord på deras hemspråk.

Men trots att vi vet allt detta fortsätter en reaktionär syn på språk att dominera. Utomeuropeiska språk som arabiska, sorani och somaliska, ses som hot i stället för tillgång.

I Tidöavtalet står det att en utredning ska tillsättas för att se över den svenska modersmålsundervisningen. Sverigedemokraterna vill avskaffa den helt. Kristdemokraterna och en del moderater har föreslagit samma sak.

Tack och lov står skolminister Lotta Edholm (L) än så länge emot dumheterna.

Utredningen som regeringen har tillsatt har fått ett mer neutralt uppdrag att titta på hur modersmålsundervisningen fungerar. Även om den utredningen är onödig och uppenbart mest politisk teater för att tillfredsställa Tidö-vännerna.

Sedan 2008 har det kommit tre större undersökningar som visar samma resultat, de elever som är bra på sitt hemspråk lär sig nya språk och andra ämnen snabbare.

”Den största studien kom 2019 inom ramen för en statlig utredning och omfattade 26 502 elever i årskurs nio. Där blev det tydligt att de som haft undervisning i modersmålet hade ett bättre genomsnittligt betygsmeritvärde” säger Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighets­forskning vid Stockholms universitet till tidningen ”Vi lärare”.

Nyligen undersökte Ronneby kommun detta och resultatet visade samma sak. De elever som läser modersmål har högre meritvärde än de som inte gör det.

Tyvärr görs det en medveten sammanblandning i den politiska debatten. Besattheten av invandrare gör att vi inte pratar om de verkliga utmaningarna i skolan.

Enligt den senaste PISA-undersökningen har läsförståelsen försämrats bland svenska elever. Här finns även ett glapp mellan barn som talar ett annat språk än svenska hemma och de som har svenska föräldrar.

Det här har tagits som intäkt för att hemspråk är boven. Genom hemspråk får barnen inte lära sig ordentlig svenska menar motståndarna.

En ynka timme i veckan, är tydligen problemet.

Samtidigt visar PISA att Sverige fortfarande ligger över genomsnitten i OECD. Anledningen är att de andra länderna också försämrat sina resultat i matematik och läsförståelse. En förklaring är pandemin. En annan ännu viktigare förklaring är att unga använder sociala medier mer och läser mindre.

Här har vi den riktiga boven.

I december tillsatte OECD ett gäng experter med uppdrag att studera sambandet mellan försämringen i skolresultat och användningen av mobiltelefoner. 

Resultatet var tydligt, elever som tillbringar mycket tid på sociala medier och digitala spel presterar sämre i skolan. Det har påverkat koncentrationsförmågan och uthålligheten menar experterna.  

Det är techjättarna som är boven. Inte att barn kan flera språk.