Ledare: Missnöje och rasism

Enskilda personer har sannolikt också röstat på Sverigedemokraterna, SD, för att visa ett missnöje med den nyliberala nedskärningspolitik som länge har förts av de etablerade partierna i Sverige. En politik som har medfört att en stor mängd människor upplever sig förfördelade, utanför och så vidare. En politik som har inneburit att en stor mängd människor som redan innan nedskärningarna levde på marginalen har blivit ännu fattigare och ännu mer utsatta. 

En del av dessa människor har valt att rösta på SD. Det rör sig om arbetare i bruksorter och gruvorter där bruket eller gruvan har lagts ner, om människor på delar av landsbygden som tidigare präglades av småjordbruk och småindustrier av olika slag, samt i storstäderna om människor som känner sig pressade av arbetslöshet, tillfälliga jobb, hotande fattigdom och bostadsbrist. Det handlar om områden som förr dominerades av röstande på Socialdemokraterna eller Centerpartiet. Det handlar om konservativa arbetare som övergav Socialdemokraterna för Moderaterna under tidigare val och nu har gått vidare till Sverigedemokraterna. Det handlar om hantverkare och småjordbrukare som övergav Centern för lokala missnöjespartier och Moderaterna som med tiden gått vidare till att rösta på SD. Andra människor, främst invandrare, som känner samma press och samma känsla av att hamna utanför har valt att inte rösta alls. 

Att invandrare inte väljer att rösta på Sverigedemokraterna är inte förvånande för den lösning på problemen som SD presenterar är ju att stoppa invandringen och slänga ut invandrarna. Det är förstås ingen egentlig lösning utan bara ett enkelt sätt att skylla de problem som den nyliberala politiken har skapat på en grupp som inte har ett dugg med orsaken till problemen eller de upplevda problemen att göra.

SD har blivit ett alternativ att rösta på då ingen annan förmår eller vill presentera ett trovärdigt alternativ till den förda politiken. Tidigare har de väljare som nu har röstat på SD för att de är rasister inte valt att rösta på ett parti på grund av främlingsfientlighet och rädsla för utvecklingen utan i stället röstat på partier som varit för jämlika löner, ordentliga sjuk- och arbetslöshetsersättningar, bra pension etcetera.

När ingen längre kan framföra en trovärdig politisk vision om att det är möjligt med ett mer jämlikt samhälle blir det i stället mer trovärdigt att rösta på nostalgi. Om bara invandrarna försvann skulle allt bli lika bra som förr. Rädsla, rasism och främlingsfientlighet ersätter så trygghet, sammanhållning och solidaritet. Sverigedemokraterna har kunnat utnyttja den nyliberala politikens konsekvenser, ökade klyftor i samhället. Vänstern i Sverige har inte kunnat presentera ett trovärdigt alternativ.