BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I handlingarna från Hyresnämnden ser man att Anna och hennes juridiska ombud från Hyresgästföreningen motsätter sig hyresvärdens uppsägning eftersom störningarna har skett i samband med att Annas före detta pojkvän misshandlat henne.

Precis som i många fall med våldsamma män kunde Annas pojkvän L inte acceptera när hon gjorde slut. Han sökte upp henne och hotade henne och vid ett tillfälle höll han henne instängd i lägenheten vilket innebar att polisen fick rycka ut. Detta kan man läsa i domen från tingsrätten. Där kan man också läsa om hur L låste in Anna, tog hennes mobil, hotade henne med en kniv och en skruvmejsel och handgripligen hindrade henne från att lämna lägenheten.

Den före detta pojkvännen dömdes i tingsrätten. Då beslutade hyresvärden att vräka Anna. Ärendet hamnade i Hyresnämnden där Anna och hennes ombud bemötte hyresvärdens påståenden om störningar genom att visa att de hade skett i samband med att hennes före detta pojkvän misshandlade henne. Den insparkade dörren var från när polisen tvingades ta sig in i lägenheten för att frita henne. Enda gången någon sprungit på taket var också när polisen jagade L efter han hållit Anna fången.

Här kommer den enda ljuspunkten i denna historia: Hyresnämnden gick helt och hållet på Annas linje. När man läser Hyresnämndens dom ser man att de konstaterar att de störningar hyresvärden haft som grund skett när Anna misshandlats. Hon är alltså ett brottsoffer. För hyresvärden spelade det uppenbarligen inte någon roll, men hyresnämnden såg det annorlunda.

Hyresnämnden beslutar att Anna ska få behålla sitt hyreskontrakt och när det gäller den inslagna dörren skriven nämnden i ovanligt skarpa ordalag att det vore ”närmast stötande” att kräva Anna på kostnaden. Man ålade hyresvärden att installera en ny dörr och stå för kostnaderna. Skulle hyresvärden inte laga dörren ska de betala 10 000 kronor till Anna.

Beslutet är förstås en stor framgång – om man nu kan kalla det så – för Anna. Hon slipper hamna på gatan och hon får tillbaka en brukbar lägenhet. Men beslutet är också en framgång för samhället. Som vanlig medmänniska kan man tycka det är självklart att en misshandlad kvinna och – inte sällan – hennes barn inte ska kastas ut på gatan på grund av brott som begåtts mot henne, men så ser uppenbarligen inte alla på saken. Därför är det viktigt att vi som samhälle gör det, genom lagstiftningen.

För två år sedan kom en ny lag om stärkt besittningsskydd för hyresgäster som utsatts för våld från närstående. Det den nya lagen gör är att reglera hyresvärdarnas möjlighet att vräka dessa brottsoffer för störningar eller skador som förövaren orsakat. Lagen innebär också att samhället skickar en tydlig signal om att Anna och alla i hennes situation inte har skuld i det brott de råkat ut för. Det är viktigt. Med all den forskning och kunskap vi har om offer för relationsvåld vet vi att offren för detta brott ofta lägger skulden på sig själva.

Lagen innebär inte att personer i Annas situation aldrig riskerar att vräkas. Anna hade i lagstiftarens ögon ”gjort allt rätt”. Hon hade polisanmält L och hade även en tingsrättsdom mot honom, något inte alla offer för relationsvåld kan eller klarar att göra. Att lämna en misshandlande partner är inte sällan förenat med livsfara, något vi alldeles nyligen såg de fruktansvärda konsekvenserna av.

Men den nya lagen innebär i alla fall att hyresvärdar inte bara kan kasta ut dessa hyresgäster för att bli av med ”problemet.” Istället får man arbeta på andra – riktiga – lösningar. Kanske hjälp till en annan lägenhet där partnern inte längre kan hitta dem.

Två år efter lagen kom undrar man vad hyresvärdarna gjort för att leva upp till den nya lagstiftningen. Såväl de allmännyttiga som de privata värdarna bör ju rimligtvis ha en plan för hur man ska hantera fall som Annas när de uppkommer i deras fastigheter. De borde inte vända sig till hyresnämnden för att få klart för sig att de har ett ansvar för sina medmänniskor, särskilt när det handlar om att rädda liv. För det vet vi ju att det gör. Alldeles för ofta får vi genom svarta rubriker i tidningarna se konsekvenserna av vad som händer när samhällets instanser misslyckas att hjälpa personer som Anna och alla i hennes situation.

Hyresgästföreningen meddelar att Annas hyresvärd beslutat att inte överklaga domen.