Regeringen är inne i en kreativ fas av dåligt beslutsfattande. Men förra veckan kom en av dess värre skapelser, trots stor konkurrens från annat.

I snart 40 år har svenska kor haft rätt att beta utomhus under sommaren – det så kallade beteskravet. Populärt bland de flesta svenskar. Vi slår oss för bröstet när det gäller god djurhållning och kosläpp på våren. Lagen kallas även för Lex Lindgren, på grund av barnförfattarens långa kamp för att djur ska få utöva sitt naturliga beteende. Folkligare blir det nästan inte. 

Men folklighet väger lätt när det ska vägas mot särintressen som står regeringen nära. Nu vill landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ta bort kravet på att djur ska få vistas utanför ladugården.  Mjölkproducenterna ska få möjlighet att stänga in korna året om. Regeringen anser nämligen att mjölkproduktionens konkurrenskraft är för dålig. 

Detta är ett utomordentligt dåligt förslag.

Kor är betesdjur. Så enkelt är det. Att beta är en del av deras biologiska grundfunktion. Ett berg av forskning stödjer vikten av att korna får röra sig utomhus, bland annat för deras välbefinnande och för klövhälsan. Det som presenteras av regeringen är ett slags djurfabrikstänkande, där korna enbart finns till för människans skull. Det skulle även leda till färre öppna landskap och sämre biologisk mångfald. 

Förslaget lär dock inte heller öka konkurrenskraften. Resultatet blir troligen ett rejält skott i den egna foten. För konsumenterna är djurskydd viktigt och ett skäl till att köpa svenskt. Men frågan är varför folk ska fortsätta köpa just inhemska mejeriprodukter och inte polska eller tyska, om även de svenska korna flyttar inomhus?

Ett viktigt skäl till att just mjölkproduktionen är under press är dessutom konkurrensen från veganska alternativ. Instängda kor lär nog inte göra annat än att påskynda en sådan utveckling (inte helt fel, men knappast vad regeringen och påhejare som LRF önskar sig).

Detta är något mejeribranschen själv verkar inse och Norrmejeriers VD gick raskt ut efter beskedet och tog ställning för kors rätt till bete. 

Dem som tror att detta vore bra för det småskaliga jordbruket misstar sig också. De som har störst incitament att slopa beteskravet är nämligen de som håller många djur – eftersom detta också innebär att de behöver väldigt stora ytor där korna kan beta. Regeringens förslag lär därmed knappast skapa fler bönder i Sverige utan bara gynna de redan stora.

Vill man på allvar stärka svenska bönders konkurrenskraft finns det bättre idéer än att sänka det svenska djurskyddet ner till Polen och Italiens nivå. Det vore att ställa högre krav på andra EU-länder så att konkurrensen blir mer rättvis. Tyvärr har regeringen agerat precis tvärtom och motverkar vid varje givet tillfälle ökade krav på europeiskt djurskydd. Det om något är ett svek mot Sveriges bönder. 

Astrid Lindgren fick kornas rätt att beta som 80-årspresent av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson. Den här regeringen är mer intresserad av att ge presenter till särintressen. Det senaste i raden blir det storskaliga jordbruket – på bekostnad av korna, det småskaliga och det hållbara.