Han älskar att flyga privatjet. Han älskar att få massage högt över molnen. Han älskar tydligen också att försätta kvinnor i extremt utsatta situationer.
Nej, han håller naturligtvis inte själv med om han gjort något olämpligt eller brottsligt mot den där massösen som menar att han tiggde om sex, visade upp sitt erigerade kön och lovade att köpa henne en häst. Ord står mot ord.
Men vi kan konstatera att Musks rymdresebolag SpaceX betalade henne 250 000 dollar för att hålla tyst. Det här är information som de fanatiska Tesla-männen har oerhört svårt att ta in. Nej, inte Elon, aldrig! Hon är bara ute efter hans pengar!
Personligen är jag dock övertygad om att det mest avslöjande och sanna som någonsin skrivits om hans kvinnosyn kommer från hans exfru, som metodiskt dissekerade ner hjälten till en machokarikatyr med obehagligt hävdelsebehov.
”Jag är alfan i den här relationen”, viskade Musk i hennes öra när de dansade med varandra efter bröllopet.
”Om du var min anställd skulle jag sparka dig”, var något som återkom i deras relation.
Något är riktigt skevt.
Precis som i hans väldigt offentliga plan att ta över Twitter för att premiera yttrandefrihet. Vad är det han inte får säga? Kanske börjar vi nu få ett besked. Musk kommer ut som republikan. Att han gör det just nu kan ses som ett försök att rekrytera fler lydiga drönare till sin redan omfattande internetarmé. Tesla-männen ska fyllas på med konservativa kulturkrigare som är övertygade om att det vänsterliberala etablissemanget helst skulle vilja sy igen munnen på alla som faller utanför politisk korrekthet.
Han visste att journalister fått nyss om massösen. Han skyddar sig själv genom att söka sig till samma sfär som försökte riva ner både Kapitolium och demokratin och – givetvis – just den yttrandefrihet han påstår sig respektera mer än allt annat.
Kritik mot att vilja kontrollera en plattform där miljoner människor utbyter åsikter.
Kritik mot att han inte kan hålla gylfen stängd.
Farväl, demokrati!
För säkerhets skull följer han upp detta med att åka till Brasilien och mysa med superauktoritäre, högerpopulistiske Jair Bolsonaro, som därefter deklarerar att Musks övertygande av Twitter skulle utgöra en ”strimma hopp” och att ”frihet är vår framtids fundament”.
Tänk hur de beter sig, USA-oligarkerna med så svullna egon att de helt skulle vilja sitta själva i Vita huset och peka med hela välmanikyrerade handen. Tänk hur vi är mer vaksamma på vad som händer där än vad som händer här. Nästan så vi glömt bort det faktum att våra egna svenska miljardärer alltid kommer att välkomna fascismen. Speciellt när den – Sverigedemokraterna – allierar sig med klassisk borgerlighet som vill driva klassisk politik för ökad förmögenhetskoncentration.
Det handlar bara om pengar.
Att den opportunistiske Musk svär eden till det havererade Republikanerna har också allt att göra med att Joe Biden skissar på en skattereform som skulle ta fasta på även orealiserade tillgångar, alltså sådant som ligger i aktier. Och ingen äger mer i aktier än Musk. Det vill han inte ändra på.
Välkommen, fascism!
Även här i Sverige handlar det om skatter, om friskolesystemet, om vårdkoncernerna, om att välja det alternativ som lovar minsta minimala statliga klåfingrighet i det ständigt pågående projektet att skapa fler miljarder ur befintliga miljarder.
Och att privatisera allt som går att privatisera.
Nej, det är ingen slump att Dagens Industris ledarsida sålt ut sin liberala hållning för att lotsa in Jimmie Åkesson i först möblerade rum och nu i en blåbrun regering.
Nej, det är ingen slump att IES-strategen Hans Bergström maler på om ”kommunistvälde” och erbjuder sina tjänster till Sverigedemokraterna (när han var chefredaktör på Dagens Nyheter vägrade han att ens ta in partiets annonser).
2018 varnade ett 40-tal profiler från näringslivet om att det skulle vara katastrof att samarbeta med Sverigedemokraterna och därmed ”kompromissa med de värden vårt öppna samhälle bygger på”.
Vart tog de rösterna vägen?
Varför skrev inte de tyngsta namnen under?
Vi har länge förstått att den ekonomiska eliten inte är i närheten av vänster.
Vi lär oss nu i realtid hur långt till höger de är beredda att pressa Sverige för att säkra sina tillgångar.
Rakt över kanten, om så krävs.
”Om man tittar på den praktiska politiken, på det som är viktigt för näringslivet: företagarpolitiken, skatterna och ekonomin, så ser jag inte att Sverigedemokraterna behöver vara ett stort problem”, sa Antonia Ax:son Johnson – medlem i Liberalerna, skattar mindre än en kassörska – inför senaste valet.
Egenintresset framför allt.
Tidigare har Jacob Wallenberg varnat för att ”ytterlighetspartier” som Sverigedemokraterna vill ”förstöra så mycket som möjligt”. Nu är han nyvald ordförande i Svenskt Näringsliv. Det säger en hel del om vilka resurser organisationen lägger på höstens val.
Så vad tycker han idag?
Den frågan ville Dagens ETC ställa till honom.
Det blev ingen intervju.
Hoppas att någon annan journalist förstår hur avgörande den är.
