Mediciner som Daraprim borde vara billiga eftersom de är kopior av originalmediciner vars patent gått ut. Forskningen är ju redan är gjord. Men Martin Shkreli har bestämt sig för att det visst behövs mer forskning på en medicin som läkarna tycker fungerar utmärkt. Han menar också att han med vinsten kommer satsa pengar på ny medicin. Kommer han?
US National Science Foundation visar att läkemedelsföretagen spenderar ungefär 1,3 procent av sina intäkter på grundforskning för att hitta nya molekyler och därmed nya behandlingsvägar. Däremot satsas 25 procent på reklam. Mer än fyra femtedelar av medlen för grundforskning kommer istället från offentliga källor, enligt en artikel i British Journal of Medicine (7/8, 2012).
Sedan 1950-talet har 85–90 procent av nya läkemedel på marknaden antingen inga eller få nya kliniska fördelar för patienterna, enligt samma artikel. Liknande siffror uppvisas från Kanada: 80 procent av nya mediciner på marknaden är inte nya. Shkreli och hans vänner har nämligen inga incitament att satsa på nya mediciner. Gamla mediciner som bara förändrats marginellt ger ju mer vinst, då behövs ingen forskning.
En stor del av de mediciner som kommer ut på marknaden är alltså bättre än placebo, eller bara inte sämre än redan existerande mediciner. Ett känt exempel är hur Astra Zeneca lanserade Nexium. Patentet på deras storsäljande magsyrehämmande läkemedel Omeprazol höll på att gå ut. De skapade Nexium som innehåller samma molekyl men i en annan form. En skillnad som dock inte kunnat visas leda till förbättring för patienterna. Men denna lilla förändring räckte för att få patent. Det riktigt luriga var också att de jämförde Nexium 40 mg med Omeprazol 20 mg i sina studier! Läkemedelverket ändrade sig till slut och drog tillbaka högkostnadsskyddet för Nexium.
Men mediemobben är ute efter den girige kapitalisten. Hatet mot Martin Shkreli i sociala medier har ingen ände, trots att många andra gjort samma sak. Rodelis Therapeutics prisökade medicinen Cycloserin mot tuberkulos från 500 dollar till 10 800 dollar, en ökning med 2 000 procent. Marathon pharamceutical ökade priset på två hjärtmediciner, Suprel och Nitopress, med 52 respektive 212 procent. Problemet är utbrett. Men det är svårare att kritisera ett system än en enskild person. Så medier gräver fram personliga bilder på Shkreli, på huset han växte upp i, publicerar hans internetdejtingprofil. ”Psykopat!” skriker de på Twitter, och det kanske stämmer. Men vad är då alla andra för något, de som aldrig lyft ett finger för att förhindra att läkemedel och sjukvård alltmer förvandlas till varor? Hycklare? Shkrelis uppgift är att få företaget att gå med vinst. Han klarar det bra. Varför är kapitalisterna och liberalerna sura? Därför att han avslöjar vilken dålig idé det är att låta mediciner vara varor.
I Sverige har vi högkostnadskyddet som gör att vi betalar max 2 200 kronor för mediciner under tolv månader. Visserligen är det ett bättre system, men egentligen – varför ska staten täcka upp för de multinationella läkemedelsföretagens höga priser när de uppenbarligen går till reklam och vinst snarare än grundforskning? Varför ska läkemedelsutvecklingen över huvud taget överlåtas på marknaden? Varför inte bara ge pengar direkt till forskargrupper på universiteten om det är forskning vi vill ha? Och ha statlig produktion av läkemedel som ligger under demokratisk kontroll, där vi medborgare, som ändå ska knapra dem, får vara med och bestämma vad som ska prioriteras? Skulle detta vara galet? Till skillnad från dagens värld då? Där vi betalar för läkemedelsföretagens reklam, i bästa fall i utbyte bara får något förbättrade mediciner och lever i det ständigt kroniska.
Det är en dålig idé att lägga läkemedel på marknaden, och då har vi inte ens gått in på de globala effekterna – att ungefär en fjärde del av läkemedelstesterna sker på fattiga människors kroppar, ofta utan någon etisk prövning. Det är ju billigare. Våga dröm om en medicin som inte är en vara. Ibland får man fundera över om det är dagens situation eller ens egna drömmar som är det mest realistiska, egentligen.
