I Säter få jag frågan om hur man bygger lokal omställning, det vill säga hur får man grupper att agera och börja göra, inte bara tycka rätt utan även göra rätt. Bygga om energisystemet, skapa lokala bilpooler, bygga klimatpositiva hus, byta transportsystem, göra egen mat, och så mycket, mycket mer.
Mitt svar handlar då om att inget kan göras om man inte har makten över berättelsen. Alltså mediemakt. Annars dör gärna en verksamhet när eldsjälar blivit trötta.
Det behövs en lokal digital tidning, eller en aktiv grupp som digitalt stadigt och transparent berättar om det man ska åstadkomma. Om ekonomin, diskussionerna, det man faktiskt gör, om nyheterna. Det är naivt att tro att andra skulle berätta åt en, även om det finns lokala tidningar drivs de av helt andra mål än det omställningen handlar om. (Målet är för dem i grunden bara vinst till ägarna).
Bara med egna röster kan man få andra att berätta samma sak. Och ska man lokalt gemensamt finansiera något, till exempel en energigemenskap, då måste man bygga förtroende genom att naket berätta om det man gör.
Det här kan vara svårt att förstå, tidningar är väl tidningar kan man tro, alla har väl samma förutsättningar och samma mål att få läsare att läsa.
Men så enkelt är det inte. Tidningar är faktiskt också ett självförsvar för gemensamma idéer.
Media för lokal omställning kommer därför skilja sig rejält från media som finns som vinstmaskin. Den måste förvisso vara lika professionell, det vill säga sann och relevant, men ändå så annorlunda.
För att förklara så låt mig ta denna tidning, Dagens ETC, som exempel.
Det är en helt vanlig dagstidning med vanliga nyheter, stora avslöjanden och starka opinionstexter. Men under innehållet finns något som borgerliga dagstidningar saknar.
Det här befriar en tidning eftersom målet med verksamheten inte är vinstjakt.
Tidningen finansieras i allt högre grad av läsares bidrag, både de direkta prenumerationerna såklart, men även en insamling som ständigt berättar vad man kan göra med mer resurser.
Och det här befriar en tidning eftersom målet med verksamheten inte är vinstjakt.
• Finansiering av läsare innebär att man blir helt fri att välja vilka ämnen man vill och ska ta upp. Det viktiga är att det är intressant.
• Eftersom tidningen är oberoende av att locka annonsörer och den typen av sponsorer så behöver varken ämnesval eller sättet artiklarna görs, vara anpassat för att nå maximalt många. Annonsmedia är fångade i att människor ska se, däremot är inte det viktiga att människor faktiskt läser. En annonsstyrd tidning kan vara bra ibland, men aldrig fri.
• Man kan ignorera klickjournalistiken. Det viktiga är inte hur många som ser en nyhet snabbt, det viktiga är hur många som läser en artikel på riktigt. Det är ju bara om läsare tycker att de fått något på riktigt med en nyhet eller opinionstext, som de vill fortsätta läsa.
• Det gör också att redaktionen inte behöver spåra människor, alla dessa cookies som finns på alla sajter kan man ignorera. (Cookies är övervakning som lämnas till annonsmarknaden i första hand.) Dagens ETC har inga cookies och läsaren slipper digital övervakning den vägen. Det här är unikt i medievärlden.
• Dessutom innebär läsarfinansiering, via insamling, prenumeration och faktiskt delägande, att tidningen kan spridas brett till miljoner människor gratis, när något riktigt viktigt ska berättas.
Det räcker med några hundra personer för att börja skapa en omställning, en lokal berättelse och en hoppfull framtid. Det krävs hundra till för att inte bara berätta utan börja göra.
Ordet jag själv använder om detta är tillsammansmakt.
En del tror kanske det bara handlar om att få in pengar.
Men det stämmer inte, tillsammansmakt förändrar varför vi skapar något och hur det sedan drivs.
Hoppet handlar inte om allt fantastiskt vi kan göra. Utan om vad vi gör.
