Frågan är HUR den vetskapen ska hanteras av en enskild SDN-ledamot eller facknämndsersättare i Göteborg? Min erfarenhet är att det är seriösa insatser från det absoluta flertalet av våra göteborgska politiker, oavsett partifärg. De flesta är fritidspolitiker. Många timmar läggs på nämndmöten, inläsning och partiinterna samtal. Än fler timmar på att fundera fram hur bästa beslut ska fattas. Jo, för det är det den enskilde politikern strävar efter. De cirka 500 personer i Göteborgs kommun som tillsammans ansvarar för bortåt 1 000 politiska förtroendeuppdrag.

I politikerns tankar måste finnas en frustration över undersökningarnas signal om bristande förtroende för denne enskildes – ofta stora – insatser. Förtroendebristen kan lätt bli ömsesidig och lusten att vilja ta på sig uppdrag för göteborgarnas bästa kan tryta. Det växande förtroendegapet är ett stort hot mot vår lokala demokrati. Tillströmningen av nya personer som vill ta på sig politiska uppdrag är inte speciellt stor... i vart fall är den konstant mindre i dag än för några decennier sedan.

SOM-undersökningarna brukar nämna att en faktor som påverkar förtroendegraden är ”Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera”. Hur ska det kunna underlättas? Den mediala bilden av politiska ärenden blir ofta summarisk, ensidig och onyanserad. Måhända är det medias uppgift, men föga hjälper den medborgaren som bör skaffa sig en egen uppfattning om hur ett beslut togs och hur politikerna tänkte. Egentligen behövs folkbildning i hur politiska uppdrag fungerar.

Lösningen då? Som i alla relationer så gäller det att mötas och försöka förstå hur den andre tänker. Sällan är de så dumma som vi tror, även de gånger vi kommer till olika slutsatser

Göteborgs kommunfullmäktige har tagit beslut om att kraftfullt satsa på att utveckla medborgardialogen. Däri ligger en viktig nyckel. Att konsekvent bjuda in och ställa upp i samtal där både politiskt förtroendevalda, tjänstepersoner och invånare deltar är en del av förtroendebyggandet. Att i tidigt skede öppet diskutera för- och nackdelar i kommande, gärna svåra, frågor. En viktig del av medborgardialogen sker i de många råd som finns i Göteborgs kommun: hbtq-rådet, råd för funktionshinderfrågor, sverigefinska rådet, romska rådet, pensionärsråd... dessa bör förstärkas och användas som de kunskaps- och dialogresurser de är. Där byggs ny insikt och förståelse. Medborgardialog har många styrkor som folkomröstningsverktyget saknar, bland annat får nyanserna bättre plats.

I Göteborg håller redan kraftsamlandet på i det tysta. Som en följd av fullmäktigebeslutet så pågår under 2015 en stor utbildningsverksamhet där såväl tjänstepersoner som politiker är involverade. Medborgardialog ska användas i allt större omfattning. Inte för att det är alltid blir lättare eller går snabbare, utan för att det är nödvändigt för den demokratiska utvecklingen och för den ömsesidiga respekten mellan invånare och politiskt förtroendevalda. Det vore inte dumt om kommunstyrelsen med dess styrande minoritet än mer helhjärtat uttalade sitt stöd för den kraftsamling som pågår.