Mat är inte bara nödvändigt för vår överlevnad. Mat fyller en viktig roll i många människors tillvaro, inte minst genom de sociala och kulturella funktioner som är knutna till måltiden. Eftersom våra dagliga måltider upptar en stor roll i vårt dagliga liv blir frågor rörande maten något djupt personligt. Icke desto mindre är det ett slående exempel på när det personliga blir politiskt.
Sveriges 290 kommuner, 21 landsting och 4 regioner upphandlar årligen livsmedel för nära 9 miljarder kronor. Av detta utgörs cirka hälften av svensktillverkade livsmedel, resten av varorna är importerade. Lagen om offentlig upphandling har tidigare effektivt hindrat den offentliga sektorn från att välja närproducerat och därmed också hindrat framväxten av en fungerande lokal och hållbar ekonomi. Förhoppningen är att nya förändringar i lagen ska innebära en kursändring. Offentlig sektor är en stor kund på marknaden. Alla de matportioner som serveras dagligen i våra offentliga bespisningar har en direkt inverkan på vår ekonomi, vår miljö och vårt sociala samspel.
Maten står idag för en stor del av vår totala klimatpåverkan, dels på grund av den allt ökande konsumtionen av kött i västvärlden, dels på grund av transporterna av mat. Djurhållningen i världen står för 18 procent av utsläppen av världens växthusgaser samt orsakar skogsskövling och övergödning. Att föda upp och utfodra köttdjur för livsmedelsproduktion är enormt mycket mer energikrävande och ytkrävande än att producera vegetariska livsmedel för mänsklig konsumtion direkt. Köttkonsumtionen måste därför minska inom all offentlig verksamhet, både av miljöskäl och för att mängden livsmedel som vi kan producera ska kunna hålla jämna steg med befolkningstillväxten i världen. En minskad köttkonsumtion överlag bidrar även till en bättre hälsonivå hos befolkningen.
Offentligt styrda verksamheter ska bidra till god miljö, hälsa och positiv samhällsutveckling och ska inte ha som regel att varje serverad måltid ska innehålla animaliska livsmedel. Det hela är inte en fråga om att valfrihet inskränks för vissa individer under ett eller några tillfällen i veckan. Det handlar heller inte om att tjejer blir snyggare av att äta kött, vilket företrädare för Lantbrukarnas riksförbund nyligen hävdade. Det är däremot en fråga om hållbar utveckling – i världen, i vår region och i vår kommun. Det är dags för vegetariska dagar i alla kommuner i Örebro län. Mat är politik!
Vi behöver äta miljöbättre, minska vår köttkonsumtion överlag och välja mer närproducerade livsmedel. Från att tidigare ha varit främst lokalt producerad, kanske till och med på den egna gården produceras nu det mesta vi äter långt bort, vilket dels osynliggör produktionen för oss konsumenter, dels framtvingar en sektor enbart för distribution av maten. Jag vill själv veta vad som ligger på min tallrik, om grönsakerna är besprutade och hur djuret har blivit behandlat. Och jag äter hellre vegetariskt några dagar i veckan om jag sedan vet att den något dyrare biffen på min söndagstallrik kommer från en bonde i Örebroregionen.
Mat ska skapa ett välbefinnande i vardagen och fyller en social funktion i våra liv. Det gäller för alla. Det gäller för de äldre på våra boenden där doften från det lokala tillagningsköket kan framkalla minnen, matlust och glädje. Det gäller för barnen och ungdomarna i våra skolor som genom att sitta ned tillsammans i lugn och ro och dela en måltid, med varandra och förhoppningsvis också med en lärare, lär sig grunderna i ett viktigt socialt samspel som behövs genom hela livet. De gemensamma matsalarna och de pedagogiska luncherna i våra skolor är därför också viktiga för samhällsutvecklingen. I Örebro kommun har vi sett såväl matsalar som pedagogiska luncher försvinna och därmed också en viktig men underskattad del av skolundervisningen och av det sociala samspel som skapar det goda samhället. Det är dags för en ändring. Karolinska skolan behöver en matsal och barn behöver sina lärare även under luncherna. En god matpolitik skapar ett hållbart samhälle - på alla plan!
Emma Ode
