Jordbruket är en av de stora klimatbovarna, man kan gräla om exakt hur stor och i evighetsdebatter diskutera olika dellösningar och enkla ”quick fix”, som ett annat jordbruk utan monokultur, en annan hållbar matkultur baserad på lokal produktion och säsong, en annan djurhållning som är cirkulär. Men ingen lösning håller när man ska skala upp det till miljarder människor och dessutom på en planet som blir allt mindre odlingsvänlig i takt med klimatförstörelsen.

Den mesta odlingen går faktiskt till djurfoder, i Sverige cirka 60 procent, globalt cirka 80 procent.

Lösningen verkar då enkel – alla byter till vegetarisk kost. Men det skiftet kommer inte att ske snabbt nog och livsmedelsproduktionen i sig är inte ren nog även om den inte ger kött.

I höst kommer äntligen George Monbiots fantastiska bok ”Ny Jord” ut på svenska (Leopard förlag). Det är en genomgång av de alternativa odlingsmetoder vi har och ett drastiskt konstaterande att det helt enkelt inte räcker. (Det är fruktansvärt bra bok för övrigt). Istället presenterar Monbiot nya metoder att göra mat och kallar det ”den viktigaste miljöteknologin som utvecklats någonsin”.

Det handlar om fermenteringsprocesser där mikrobakterier gör jobbet (ungefär som vi på ETC Odla framställer klimatpositiv jordnäring av grönt avfall med mikrobakterier som bas) och poängen med det är att man inte behöver odla för att få protein och fettrika livsmedel. Längst har kanske det finska bolaget Solar Foods kommit som idag säljer de första produkterna i Singapore. Det lilla pyttelandet är föregångare eftersom man saknar yta att själva skapa matsäkerhet med egen odling. Ett kluster av små företag som utvecklar alternativa proteiner får där tillstånd att börja ta fram mat.

Genom att använda koldioxid och en bioreaktor kan man faktiskt producera mat överallt, hur mycket som helst. Solar Foods lösning heter solein och är ett proteinpulver som man gör pasta, pannkakor, glass och så vidare av för att lansera idén.

Istället för att göra ”mjölk” av havre kan vi också göra mjölk direkt utan odling vilket i så fall skulle innebära att 80 procent av alla kofabriker skulle försvinna. Inte av ideologiska skäl, inte ens av klimatpolitiska skäl utan bara av det faktum att producerad mjölk utan odling eller kor blir extremt mycket billigare. Det som behövs är koldioxid, mikrobakterier och så el. Och vi vet ju att det är solel som kommer ta över.

Världen kommer inte ha brist på klimatpositiv mat åt alla om vi pratar teknik, däremot kommer motståndet mot det vara gigantiskt eftersom det slår sönder de multinationella matjättarnas makt. Det där att äga patent på genmanipulerat ris, som gör att bönder i tredje världen betalar miljarder till amerikanska megabolag för att få odla, blir ointressant om varje by kan göra sin egen mat direkt med solenergi utan fotosyntesen.

Ny teknik i sig ändrar inte makten i ett samhälle. Men om ny teknik kombineras med en lokal produktion som blir nästan gratis så slår det sönder den makt kapitalägandet har. Vi får en ny del som är postkapitalistisk.

Därför är mat är den stora politiska utmaningen för all vänster och klimatrörelse. Det här är inte en fråga som bönderna kommer styra. Antingen koncentreras den här tekniken till megabolag typ Coca cola och Unilever, eller också kan politiken styra så att stöd går till att utveckla och sprida tekniken för alla. Man måste inte göra om misstagen som gjorts med läkemedelsbolag där löjligt billiga läkemedel blir dyra produkter för att hela systemet är privatägda vinstmaskiner.

Fermenteringsbaserad mat gjord på koldioxid är den verkliga utmanaren genom att priset kan bli så lågt. Dessutom kan vi ersätta våra kylskåp och dessa slösande energisystem med egenproducerad torkad mat. Sen får vi lära oss laga den med de miljoner smaker som människan vill ha. Förutom Monbiot finns en svensk forskare, Tomas Linder, som just presenterat en vetenskaplig artikel i tidskriften GEN Biotechnology om de fantastiska möjligheterna som nu öppnar sig.

Diskussionen har bara börjat.

De flesta missar vad en sån matrevolution innebär när alla lokalt kan göra sin egen mat i överflöd. Visst kommer megabolagen försöka behålla makten, men liksom energibolagen inte kan behålla makten över energin när alla gör sin egen, kommer matproduktionen ändras i grunden när egen makt blir tillsammans makt. Som bonus får vi väldigt mycket mark som kan återgå till att bli koldioxidfångare genom ny skog och vilda landskap. Precis vad vi behöver i klimatkrisens tid.