Klimatpolitiken handlar om att minska fossila utsläpp med cirka 1,9 procent per år. Då ska vi nå ”säker nivå” 2050. Men BNP på jorden ökar nu med cirka tre procent. Trots mer förnybart, mer ren mat så ökar då utsläppen. Enda lösningen blir då att minska produktion och konsumtion.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det betyder för den ena politiska grenen (miljövänster) att vi i Sverige ska gå tillbaka till en konsumtion vi hade för cirka 30–40 år sedan. Och det betyder för en nationalistisk höger att Indien, Kina och Afrika måste bromsa sin tillväxt i väntan på annan teknik.
Att både förslagen är politiskt omöjliga betyder inget, de dyker envist upp ändå. Men fråga de fattiga barnen i Sverige med ensamma föräldrar vad de tycker om förslaget. De lever redan i den fattigdomen. Eller fråga indiern på landsbygden i Tamil Nadu om hen kan tänka sig avstå dusch, transporter, led-tv och mobiltelefon några år till? För allas skull?
I själva verket är den här tesen grundfalsk för den diskuterar BNP precis lika enögt som borgerliga nationalekonomer.
BNP, bruttonationalprodukten, är bara statistik som räknar ihop värdet av alla varor och tjänster ett land skapar inom ett år. När en indier i dag eldar med ved inomhus i öppen spis för att laga mat (vilket är livsfarligt och cancerogent) så blir det låg BNP. Lite ved kan mätas. När samma person lagar mat på en elektrisk spis driven av solceller blir det högre BNP. Och rent.
Å andra sidan, när svensken köper en skjorta på H&M tillverkad i Bangladesh blir det högre BNP om skjortan fort går sönder och måste bytas ut. Om min farfar (han var skräddare) gjorde en skjorta höll den i många år och skapade relativt lite BNP.
Så frågan är inte hög eller låg BNP, utan vad den innehåller.
Om vi har en hållbar produktion, ren energi, kollektiva transporter och robotar som gör våra kläder så kan vi ha jättelåg eller jättehög BNP beroende på vad vi vill skapa för liv.
Men det har inte med klimatfrågan att göra.
Den handlar bara om att göra all produktion, alla transporter, all mat klimatren.
Kan vi det?
Ja, faktiskt.
Orsaken till att världens nationer misslyckas i dag är att man inte investerar klimatsmart, att man stöder mer olja, att man bygger och transporterar klimatförstörande och så vidare. Allt dumt de gör går dock att ändra till något bättre.
Med en gnutta matematik kan vi dessutom se att även 1,9 procents minskade utsläpp gör nytta oberoende av höjd BNP. I själva verket betyder det bara att mer och mer av BNP är ren – om 100 procent av produktionen är ren så är också 100 procent av BNP ren. Om 50 procent är ren så …
Problemet är att vi inte skapar den rena ekonomin utan politiskt försöker rädda den förstörande. För att – till exempel – ”rädda jobben” (smutsiga bilar) eller ”rädda börskurserna” (pensionspengarna).
Men det handlar inte om BNP i sig, det handlar om hur vi använder de ändliga resurser vi människor har.
Matjorden håller på att ta slut. Om 60 år är den utarmad, säger ny forskning. Jaha, det blir ju finfint med sänkt BNP. Eller? I själva verket betyder det att vi måste lägga mer resurser, skapa robottraktorer, återskapa jord (biokol) och odla i städer utan matjord (näringslösning). Allt detta höjer BNP kraftigt.
Bilismen förstör livet i städerna. Okej, då bygger vi en ny kollektivtrafik med självgående bilar och ”tunnelbanor” även i mindre städer. Vi får kraftigt höjd BNP och en mycket renare stadsmiljö.
Flyget förstör jorden! Ja, då måste vi ersätta det med snabba tåg – det är dyrt men inte i jämförelse med vad flyget kostar oss.
Att skapa en klimatren värld kommer ta tid, men det går. Det är faktiskt bara politiken och finansmarknaden som står i vägen för den här omställningen. De stöder fortfarande förstörelsen.
Men tar inte jorden slut? Nej, självklart inte. All energi vi behöver är ”evig” och kommer från solen (som också skapar vind och vågor och kyla/värme). Den tar aldrig slut (okej, om några miljarder år kanske).
Allt annat handlar om cirkulär ekonomi, om att återanvända mineraler och näring.
Men den ekonomin kommer aldrig skapas om vi fortsätter hålla på och debattera minskad BNP eller sämre levnadsstandard som en lösning på hotet.
Den lösningen skapar nämligen ingen utveckling.
Bara ökad fattigdom och ökade motsättningar.
