Sedan kom nya fakta: Det visar sig att alla får det traktamentet, oavsett var de bor. EU-parlamentet är dessutom en kringresande cirkus som rör sig mellan Strasbourg och Bryssel. Och traktamentet ska hon ha använt för resor och uppehälle i Sverige. 
Inget fel där alltså. 
Dessutom betalar Malin Björk en stor del av sin lön till det egna partiet. Hon tycks inte ha gjort något som tyder på personlig snikenhet.

Varför väljer hon då att återbetala en del av traktamentet till EU? Är det inte ett tecken på att hon själv anser att något är fuffens? Nja, troligen inte.

Huvudproblemet i den här historien tycks vara att Malin Björk hört till de EU-parlamentariker som valt att öppet redovisa allt, och därför blir lättare att granska.
Något moraliskt haveri verkar det inte vara frågan om. Jag skriver ”verkar”, för det kan komma fram annat framöver. Det stora moraliska haveriet är väl helt enkelt att EU betalar sådana fantasilöner till sina parlamentariker: En svensk EU-parlamentariker får 94 500 kronor i månaden plus dagtraktamente. Malin Björk nöjer sig med 29 000 kronor