Men ja, spridning fick det. Trams färdas snabbt och långt. Om man väljer den metoden.

Men det är, som vanligt, i kontrasterna som Sverigebilden uppstår. 

Statsministerns mys kommunicerar ett slags bekymmerslöshet. Det värsta som kan hända är att du måste stå i kö. Eller skriva en arg lapp.

Vad han, och hans team, verkar ha glömt är att även franska medier rapporterar om hur den svenska välfärden är så akut underfinansierad att regioner och kommuner tvingas till ”penny-pinching”, inklusive att sluta bjuda sina anställda på fika. Sparbeting som skär sönder verksamheterna, som pressar personalen till det yttersta.

Ställd invid artiklar från medier som Le Monde blir Kristerssons fniss verkligen ett uppvisande av ”grundläggande respektlöshet”, för att citera pr-mannen Paul Ronge. 

Resten av världen fascineras av att Sverige, som under 1900-talet positionerade sig som en nation med solid och solidariskt finansierad välfärd, verkar vara på fallrepet.

Nu har de inte ens råd med bullar!

Att då Sveriges statsminister leker fikafarbror, precis som om ingenting hänt…

Det är speciellt.

Det är också väldigt mycket Kristersson.