Det handlar om Sverigedemokraterna.
Det handlar om att åstadkomma maktskifte med deras hjälp.
Processen har varit utdragen. 2015 skrev journalisten Ida Ölmedal, idag kulturchef på Sydsvenskan, en artikel om den förskjutning som skett. Hon berättade om hur det var att arbeta på Dagens Industri före riksdagsvalet. Ledarsidan drev på för generös flyktingpolitik och emot tiggeriförbud. Hon uppmuntrades att skriva sådana artiklar. Men efter valet hände något. PM Nilsson bytte tvärt fot, konstaterar Ida Ölmedal:
”Nu ville han strama åt flyktingpolitiken och propagerade för tiggeriförbud med hänvisning till svenska folksagor. Samtidigt manade han näringslivet att samtala med Sverigedemokraterna för att forma dem i borgerlig riktning.”PM Nilsson uppmanade redan 2014 näringslivet att ”bjuda in SD” för att kunna kapitalisera och samtidigt – genom näringslivets goda inflytande – förvandla dem från högerextremister till… ja, något annat.
Sedan har det bara fortsatt.
2018, strax före valet, intensifierade han sin kampanj med en ledare som ingenstans – inte en mening, inte ett ord – snuddade vid att SD är just ett extremt parti. Tvärtom, han försökte kamouflera ideologisk rasism, förakt mot yttrandefrihet, medeltida kvinnosyn och katastrofalt klimatperspektiv. PM Nilsson skrev att vi måste ”integrera” SD men att vi ”vet alldeles för lite om partiet”.
Gör vi?
PM Nilsson fortsatte med att ”avståndstagandet är så hårt och oresonligt”, ”för att förstå ett parti måste man prata med dess företrädare och ledning”. Sedan kom en detaljerad instruktionsmanual:
”Företag och intressen bör bjuda in SD-företrädare, inte bara tillsammans med andra partier, utan på egen hand, precis som med andra partier. Prata igenom sakfrågorna med respektive utskottsledamot när platserna blir färdiga i höst, håll koll på nya ledare i ungdomsförbundet, förbered ett kontaktnät för tiden då nuvarande ledning inte orkar längre.”
Budskapet kunde inte missförstås.
Det är okej. Skäms inte.
Följ de som redan börjat bearbeta Sverigedemokraterna: Almega, Bemanningsföretagen, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Attendo, Kreab, Svensk Handel, Nordic Capital, Vårdföretagarna, Internationella Engelska Skolan.
PM Nilsson spelar spelet. Hans målsättning är en borgerlig majoritet som använder SD för att under överskådlig framtid hålla Socialdemokraterna borta från makten.
Men spelet har konsekvenser.
PM Nilsson uppvisar samma typ av radikalisering som uppstått hos andra – Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) – som försökt utnyttja SD som bonniga, lättkontrollerade mandatboskap men som istället själva stöpts om politiskt, på djupet.
PM Nilsson är inte längre liberal.
Hans två senaste artiklar bekräftar det.
SD-förvandlingen.
Inte så att han blivit SD, utan vad han blivit genom att vilja vara med SD.
Allt nu förstärkt av att väljare överger de borgerliga.
Först kom ett generalangrepp på S, med populismens hela arsenal, ett suggestivt stycke om dolda hiearkier och uppgörelser.
”Det är lätt hänt att tro att Socialdemokraterna är något annat än de är. Slavmentaliteten breder ut sig kring deras maktinnehav. Det underlättas av en kombination av skickligt bländverk och undergivenhet hos de härskande klasserna i byråkratin, medierna och näringslivet.”
Ett hot mot allt privat ägande!
För att statsministern verkar ha problem med vinsterna som plockas ut av Kry och paret Bergström?
Ja, mycket längre än så kommer PM Nilsson inte i sin konkretion.
Men han passar på att kliva rakt över det klimatengagemang – ”MP har fångats av fantasin om ett klimatnödläge” – hans egen ledarsida brukade uppvisa.
Sedan kom den andra artikeln. PM Nilsson minns Kapitolium. Men bagatelliserar stormningen, förutom i en sak – ”en oerhörd händelse” – hur S anklagade M och KD för att öppna för något liknande här i Sverige genom att etablera Jimmie Åkesson som en normal politiker.
”En regering ska bemöda sig om att värna demokratins grundläggande normer. Till det hör att vårda oppositionens legitimitet. Fria val och fredlig maktväxling förutsätter att partierna respekterar varandras likhet inför lagen. Alla partier i riksdagen har lika rätt.”
Så hotet mot vår demokrati är inte fascism utan… socialdemokratin.
Samtidigt konstaterar PM Nilsson ändå att den bortröstade Donald Trump ”på ett glidande sätt manade till kamp”. Men just nu är det han själv som glider, som hetsar, som leker med en glödbädd som han inte kommer kunna kontrollera om den flammar upp.
Det har varit en sorglig resa att följa.
Jag vägrar tro att han talar för hela det svenska näringslivet.
