Exakt så är det att gå in hos näthandeln Adlibris den dag man ersatt allt på startsidan med Camilla Läckbergs nya roman. Hjärnan klarar inte enfalden. Läckberg, Läckberg, Läckberg, Läckberg, Läckberg. Populära produkter. Läckberg, Läckberg, Läckberg, Läckberg, Läckberg. Redaktionens tips. Läckberg, Läckberg, Läckberg, Läckberg, Läckberg.
Det är den mest aggressiva marknadsföring jag någonsin sett. Alla världens övriga böcker förpassas till lägre nivåer. Du måste söka efter något specifikt för att hitta.
”Vi pratade med förlaget och kom fram till att det här vore en rolig grej att testa”, säger Elias Vieglins, pr-ansvarig på Adlibris, till tidningen Svensk Bokhandel.
Andra förlag tycker inte att det här är en jätterolig grej.
Adlibris är Sveriges största sajt för försäljning av litteratur. Nu blir det ungefär som om en fysisk bokhandel skyltat upp en enda titel. Vill du ha något annat? Fråga personalen. För allt annat ligger på lagret och samlar damm.
”Det är en av de svåraste tiderna branschen genomgår just nu, det slår stenhårt mot alla förlag. Att i en så jobbig situation smälla till med det här är ännu mer osmakligt”, säger Ordfronts förlagschef Pelle Andersson till Dagens Nyheter.
Adlibris ägs av Bonnier.
Forum, som ger ut Läckbergs bok, ägs av Bonnier.
Dagens Nyheter, som problematiserar det hela men samtidigt ger uppmärksamhet, ägs av Bonnier.
Nej, det känns ju inte riktigt sunt.
Läckberg gör inte fel, författare drömmer om att ha sådana här resurser i ryggen.
Bonnier gör inte fel, man agerar som kommersiellt företag, genom att maximera så kallade synergieffekter, där olika delar av koncernen samverkar för att sälja mer, erövra marknadsandelar och till sist kunna leverera mer vinst till ägarna.
Hade det handlat om exempelvis tandborstar skulle jag inte skriva den här ledaren.
För ingen tror väl att bolag som lyckas kontrollera distribution – kontaktytan mellan produkt och kund – skulle sträva efter något slags rättvis exponering, där konkurrenter ska synas lika mycket och ofta.
Alla bolags inre biologi är att växa, även om omgivningen förvandlas till öken, och till sist står det där som ett ensamt joshuaträd i tomheten.
Marknadstroende brukar ju säga att monopol bara är en defekt, att då måste en fri marknad ha blivit störd av politikers regelverk, subventioner och skatter.
Det stämmer inte.
Monopol är målsnöret.
Vi kanske kan leva med om det finns bara en källa till tandborstar.
Men med kultur?
Eller med medier?
Mediediskussionen är eftersatt i Sverige.
Vi är kapabla att kritisera Amazon och frukta konsekvenserna av att Jeff Bezos monster snart ska etablera sig här. Vi är också kapabla att kritisera techjättar som kapitaliserar på innehåll som kommer från journalistiska medier (som måste köpa annonser hos dessa techjättar för att försöka övertyga människor att betala för journalistiska medier).
Men när det handlar om ägarkoncentration i Sverige…
Nej, då blir det tystare, ängsligare.
En enkel förklaring kan vara att väldigt många förlagspersoner och journalister kan avsky hur de största mobbar ut de mindre, men att man drar sig för att granska metoderna, då det kan komma att stänga möjligheten att framöver arbeta för just de största. Brända broar i lilla Sverige.
En alternativ förklaring kan vara att många faktiskt inte vet hur marknaden ser ut. Vilken vanlig dödlig känner till att Bonnier äger både Adlibris och Forum? Men det är viktig kunskap.
När jag ser Peter Wolodarski twittra att hans Dagens Nyheter på kort tid fått 20 000 nya prenumeranter blir jag dels glad – för det visar att journalistik kan vara en hållbar affär – dels bekymrad – för det visar att den redan största morgontidningen lämnar konkurrenterna bakom sig, samtidigt som dess ägare på kort tid köpt upp Mittmedias och Hall Medias lokaltidningar.
Därmed har man runt 50 procent av flerdagarspressens totala upplaga. Det är en enorm dominans. Men det kallas ofta andra saker. Konsolidering. Synkronisering. Kritisk massa. Ofattbart nog skyndar alla förbi den här debatten.
Frågan är egentligen mycket enkel.
Vad händer med demokrati och mediemångfald om en ägare kontrollerar följande titlar?
Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Veckans affärer, Resumé, Dagens Medicin, Dagens Media, Aktuell hållbarhet, Örnsköldsviks Allehanda, Tidningen Ångermanland, Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Dalarnas Tidning, Hela Hälsingland, Arbetarbladet, Avesta Tidning, Borlänge Tidning, Dalademokraten, Fagerstaposten, Falukuriren, Gefle Dagblad, Hudiksvalls tidning, Ljusdalsposten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Länstidningen Östersund, Mora Tidning, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Ludvika Tidning, Nynäshamns Posten, Sala Allehanda, Sundsvalls tidning, Söderhamns Kuriren, Södra Dalarnas tidning, Tidningen Härjedalen, Vestmanlands Läns Tidning, Östersundsposten, Bollnäs/Ovanåkernytt, Hudiknytt, Mitt Gävle, Sundsvalls Nyheter, Söderhamnsnytt, Södertäljeposten, Åreidag, Örebroar’n, ÖP Magasin, Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter, Smålänningen, Västgöta-Bladet, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten, Tranås Tidning, Jönköping Nu, Finnveden Nu, Höglandet Nu, Veckobladet, Skövde Nyheter, Tranås Aktuellt och Västboandan.
Då är inte de många magasinen nämnda.
Eller den tunga Dagens Samhälle, som Bonnier köpt av Sveriges kommuner och regioner (SKR).
”I det här fallet så har ägarkoncentrationen inte funnit med i våra tankar. Nu handlar det om att ge tidningen de bästa förutsättningarna”, sa Anders Henriksson (S) på SKR till Dagens ETC.
Mediebranschen har länge dragits med kris.
Corona förvärrar den. Annonsörerna är borta. Paniken sprider sig. Då kan den som faktiskt sitter på pengar sluka ännu mer. Och komma undan med att säga att alternativet är att tidningar annars skulle gå under.
”Då är det här 100 gånger bättre”, sa Peter Fellman, chefredaktör på Dagens Industri och affärschef för Bonnierägda DI-gruppen, där Dagens Samhälle nu ingår.
Är det alltid bättre, oavsett hur uppdraget förändras?
Är det inte en nödvändig skyddsvall att faktiskt sätta en gräns för hur många medier en enda aktör ska få äga?
Sverige börjar bli extremt.
En pågående och i stort okommenterad ökenspridning.
Det värsta som kan hända är inte att Läckberg säljer fler böcker.
