Nästan inget har hänt på två decennier.

”Om vi varje dag möts av en majoritet av män i nyheterna kommer vi till slut tro att män är mer lämpade att uttala sig än kvinnor”, säger Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz.

Egentligen trotsar denna snedfördelning – könsdiskriminering – all logik. Okej, du brinner som beslutsfattande chef personligen inte för jämställdhet, men kanske ändå för det affärsmässiga och din egen produkts relevans.

Vill inte medier signalera att de har för avsikt att sluta åsidosätta halva befolkningen?

Kvinnor är som bekant inte bara kvinnor. De är dessutom prenumeranter, läsare, tittare och lyssnare. Varför skulle de välja medier som ofta och reflexmässigt hoppar över dem till förmån för män?

Jag har fått höra att problemet är så komplicerat, att det saknas enkla sätt att snabbt hitta en rimligare balans. Men det är inte sant. Ett exempel är hur både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under 2018 börjat använda en genusrobot, med andra ord ett verktyg som återkommande berättar för journalisterna vilka de väljer att intervjua.

Sedan finns ett annat exempel som faktiskt lyckats med det som andra i bästa fall nu bestämt sig för att adressera: Dagens ETC, som inte ingick i Rättviseförmedlingens granskning, är Sveriges enda jämställda dagstidning.

Löftet gav vi till våra prenumeranter inför starten 2014. Hur skulle vi kunna garantera att det infriades? Vi behövde en metod med omedelbart genomslag. Det blev fem åtgärder som vi fortsatt arbetar efter.

1. Vi förutsätter att kvinnor har lika mycket kunskaper och publiceringsvärda erfarenheter som män.

2. Vi tänker jämställdhet genom planering och produktion.

3. Vi räknar kvinnor och män. Vem intervjuas? Vem syns på bild? Vem anlitas som frilansmedarbetare? Allt.

4. Vi presenterar löpande statistik för prenumeranter. Varje dag. Utan undantag.

5. Vi utvärderar. Även fördjupande sammanställningar sker med total transparens.

Varsågod, vi bjuder på det här.

Som vi vet ger resultat.

Som sagt, Dagens ETC är den enda jämställda dagstidningen.

2014: 48 procent kvinnor.

2015: 49 procent.

2016: 51 procent.

2017: 52 procent.

2018, som vi nu har sammanställt för riksupplagan: 50 procent kvinnor (du ser mer detaljerad statistik i grafiken ).

Vår metod fungerar.

Det finns säkert andra vägar.

Allt tar dock sin början i ett erkännande.

Att det är ett problem att medier konsekvent premierar män.

Att det är ett journalistiskt misslyckande att inte kunna frigöra sig ur den låsningen.

För oss på Dagens ETC har det aldrig funnits något alternativ. Vi ska göra en feministisk dagstidning. Inte ibland, inte när vi hinner, inte uteslutande 8 mars. Alltid. Varje dag. Då gäller det att leva som vi lär. Jag vet att prenumeranter uppskattar initiativet att räkna – och att göra det helt öppet. Dessutom blir följden en bredare, djupare journalistik.

Praktiserande jämställdhet är en motståndshandling.

Inte bara i konflikt med tröga strukturer, utan även med den konservativa våg som nu skamlöst använder sig av emotionellt högspänd, faktaresistent populism för att bekräfta alla som drabbats av hallucinationen att feminismen gått för långt och blivit statlig hjärntvätt av medborgarna.

Dagens ETC vill verkligen jämställdhet. Vi kvoterar efter kompetens när andra fastnar vid kön.

Det blir vårt långfinger till moderater som hånar Jämställdhetsmyndigheten.

Det blir vårt svar till kristdemokrater som anklagar genusvetenskap för att ligga till grund för plågsamma barnförsök.

Det blir en professionell replik till skribenter som kränker våldtäktsoffer när de vill försvara en dömd våldtäktsman, länge hållen om ryggen av det kulturella etablissemanget.

2018 ville de – kvinnoförnekarna – krossa feminismen.

2018 gjorde Dagens ETC en jämställd, konsekvent feministisk dagstidning.

Om inte det budskapet gick fram:

Up yours.