XR målar gatorna endast med vattenbaserad färg, städar upp efter sig, förvarnar polisen om trafikstörande aktioner, undviker materiell förstörelse, avstår från att skuldbelägga individer – även mäktiga individer – och undviker all aggression, inklusive verbal aggression. Det händer att man bjuder ilskna bilister som fastnat i en bilblockad på bullar.
Den i deltagare räknat största aktiviteten inom XR idag är ”Rebellmammorna”. Som namnet antyder rör det sig om mammor som sätter sig i ring på en offentlig plats, har enkla skyltar – ofta bara namnen på de egna barnen eller barnbarnen – och ibland sjunger. Jag, och flera med mig, har stundvis svårt för rörelsens entydiga avståndstagande till konfrontation och konflikt.
Så när det visade sig att det var XR, närmare bestämt en enskild medlem vid namn Ola Gabrielson, som tycks vara orsaken till att Romina Pourmokhtaris medverkan vid ett klimatseminarium ställdes in ”av säkerhetsskäl” i förra veckan var min första reaktion ett gapskratt. Ola, pensionerad telekomförsäljare, hade nämligen tänkt att gå dit för att ställa en fråga om klimatvänligare betongproduktion.
Det skrattet fastnade i halsen när sedan statsminister Kristersson tänkte högt om saken i ett anspråksfullt bekymrat inlägg på Facebook. Han har själv varit med om att klimataktivister avbrutit den mysiga stämningen på ett Moderat-AW i Malmö genom att ropa rakt ut och inte vänta på sin tur. Av detta drar han slutsatsen att dessa aktivister ”låtsas bry sig om klimatet” men i själva verket vill ”sabotera de demokratiska processerna”, vilket ”totalitära krafter sysslat med i alla tider”. Han avslutar inlägget med en av sina karaktäristiska (tänk Besviken-pappa-inskärper-allvaret) banaliteter: ”Det är riktigt, riktigt illa”.
För det första är det djupt generande att ha en statsminister med en så luddig förståelse av begreppet ”totalitär” att han tror att det i något enda universum vid någon enda tidpunkt skulle kunna vara tillämpbart att rikta från den högsta makten mot enskilda, kritiska medborgare. Han tycks tro att ordet är en synonym till ”allmänt dålig”, fast det låter liksom lite tjusigare.
För det andra måste det vara en historisk milstolpe i skamlöshet att, efter att själv grundligen ha torpederat den svenska klimatpolitiken, anklaga aktivisterna för att ”låtsas bry sig”. Här måste vi stanna upp ett ögonblick: Vilka andra tänkbara motiv skulle det kunna finnas för att gå på betongseminarier, sitta i vattenpölar och, framförallt, gå på moderat-AW på Scandic Hotell än en sann oro över de klimatförändringar som just nu accelererar fasaväckande snabbt?
Vad skulle det kunna vara? Glamouren? Spänningen? Profiten? Låt mig försäkra dig, Kristersson, att klimataktivister inte alls är ett främmande folk och de flesta av oss hundra gånger hellre skulle fredagsmysa med ostbågar och Netflix än sitta i en vattenpöl — om vi bara kunde lita på att vår regering gjorde sitt jobb.
Men för det tredje, och allvarligast: Dagens klimataktivister anstränger sig enormt och tar stora omvägar för att vara inkluderande och samarbeta med ordningsmakten i syfte att undvika skador. Kristerssons budskap är att det inte spelar någon roll; att det räcker med att någon är oartig och struntar i handuppräckningsordningen för att denne ska vara totalitär och ett hot mot demokratin, ja det är knappt att det går att uppfatta någon gradskillnad mellan allvarstonerna om gängvåldet och allvarstonerna om fredlig klimataktivism.
Och det, Kristersson, kan vara ett väldigt oklokt budskap att sända. Tänk efter igen. Kolla upp orden du använder. Och be gärna om ursäkt.