Att ställa den frågan är nödvändig, men den räcker inte. Vi måste dessutom borra djupare, fråga oss vilken omsorg våra äldre har via hemtjänsten idag – även innan corona – hur hemtjänsten har förändrats och vart den är på väg.
Hemtjänstpersonal över hela landet slår nu larm om att situationen är extrem.
Men extrema villkor har redan innan corona varit det nya normala.
Professor Marta Szebehely har följt hemtjänstens medarbetare sedan 1980-talet, och hon sammanfattar sina återkommande enkäter på några hisnande rader 2017:
Vid mitten av 1980-talet hjälpte en anställd i hemtjänsten fyra personer under ett heltidspass, omkring år 2000 var antalet sex till sju. 2005 möter en heltidsanställd tio hjälptagare per arbetspass och år 2015 närmare tolv.
Arbetsbelastningen har alltså tredubblats.
Har vårdbehovet minskat? Nej, konstaterar utredaren Åsa Plesner, under dessa trettio år har vårdbehovet ökat.
Vi talar alltså om ett svek, mot både personalen och de äldre, som skett bit för bit framför våra ögon – och nu i coronatid blivit en tickande bomb.
I förra veckan presenterade Åsa Plesner och tankesmedjan Balans, på uppdrag av tankesmedjan Arena idé, en granskning som visar att äldreomsorgen dessutom står inför stora nedskärningar.
Rapporten konstaterar att nedskärningarna riskerar att leda till sämre arbetsvillkor för människorna som jobbar, men risken är också att den service de äldre får som en del av hemtjänsten kommer att minska.
Ska sveket mot de äldre och hemtjänstpersonalen tillåtas fortsätta och förvärras? Det ser inte bättre ut.
Än har vi inte sett några utspel från regeringen att stötta kommunerna så att de kan massanställa i hemtjänsten. Personal finns ju uppenbarligen att tillgå så varför inte en omedelbar utbildning av människor som tills helt nyligen arbetat inom hotell och restaurang?
Regeringen borde, oavsett corona, ha satt ner foten om hemtjänsten, konstaterat sveket – tänkt om och tänkt rätt.
Hemtjänsten är slaktad – och behöver rejäla budgettillskott, i kombination med en uppgradering av både arbetsvillkor och utökad service för de äldre. I stället har vi sett uppmaningar till äldre att köpa ruttjänster och göra rutavdrag för att tillgodose vissa behov – som tidigare var möjliga att få tillgodosedda inom ramen för hemtjänsten, men som inte är det idag.
LO har varnat för att det här riskerar att undergräva jämlikheten i äldreomsorgen, eftersom det framför allt är höginkomsttagare som kan göra rutadrag.
Men regeringen fortsätter på samma linje. En särskild utredare, Ulf Rehnberg, har bland annat i uppdrag att utreda ett särskilt rutavdrag för äldre.
Men rut kan aldrig ersätta hemtjänst. Rut är i detta sammanhang ett parallellt välfärdssystem där priviligierade grupper får offentligt understöd för sin välfärdskonsumtion. Uppenbart är att den ordinarie hemtjänsten skulle behöva varenda krona av de 4,6 miljarder rut kostar staten per år.
Forskaren John Lapidus har sammanfattat vad det innebär: En tudelning av välfärden, där vissa sponsras med skatteavdrag, medan andra får en allt sämre välfärd.
Vi kan antingen acceptera det – eller också slåss för den svenska välfärdsmodellen.
Det stora sveket mot hemtjänsten har redan skett.
Kan corona få oss att vakna?
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.