De som vill har kvar kärnkraft och fossildrivna elverk i elsystemet brukar då hävda att elbrist hotar om vi tillåter att olönsamma reaktorer eller kolkraftverk stängs av. Det påstås att det krävs en ny marknad med särskilda ”kapacitetssubventioner” för att dessa anläggningar skall kunna upprätthålla elförsörjningen när det blir riktigt kallt. Utan subventioner, hotar man, blir det strömavbrott, mörkt och kallt.

De som hävdar detta förstår inte lagstiftningen kring elmarknaden. Eftersom nästan alla är elkunder är det tråkigt att de inte förstår reglerna. Men riktigt illa är det när chefer på stora elbolag hotar på detta sätt. Om de inte bara luras, utan verkligen inte förstår, borde företagens ägare byta ut dem.

När Sverige för 20 år sedan öppnade elmarknaden så att andra än de stora elbolagen skulle kunna leverera el gjordes det med en fundamental princip som grund: för varje avtal mellan en elproducent och en elkonsument som vill använda elnätet måste någon av dem ta balansansvar. Visar det sig att producenten inte producerar lika mycket som konsumenten tar ut kommer Svenska Kraftnät att omedelbart lösa problemet att hålla balansen, men skicka räkningen till den balansansvariga.

Ofta är elpriset lågt. Då kostar det inte så mycket att misslyckas. Men just när det är kallt och vindstilla och elpriset är högt kan det vara dyrt om Svenska Kraftnät med kort varsel skall hitta någon som kan producera el som kompensation för att någon balansansvarig har misslyckats.

Det kan gå så långt att det inte finns någon som kan producera mer el. Någon eller några elleverantörer har då lovat leverera så mycket el till kunder att varken de själva eller Svenska Kraftnät kan få fram så mycket el just då.

Det betyder inte att elsystemet kollapsar. Svenska Kraftnät kommer istället att koppla bort några kunder, så att elen som produceras räcker till resten. Först kan det vara till kunder som har gått med på att bli bortkopplade mot en i förväg avtalad ersättning. De balansansvariga som inte skött sitt balansansvar får betala, och det kan kosta flera kronor per kWh.

I värsta fall kommer man att koppla bort kunder som inte vill bli bortkopplade. En viktig fråga är hur mycket de som misslyckats med sitt balansvar då får betala. Svaret är 5 000 euro/MWh man misslyckas med, alltså ungefär 50 kronor per kWh.

Får ett bolag under ett dygn ett underskott på motsvarande en stor kärnreaktor, 1 000 MW, saknas 24 000 MWh som skall ersättas med 5 000 euro, nästan 1 miljard kronor. Om det blir kallt många dygn i sträck, blir det mer än den årliga vinsten även för de stora bolagen, och konkurs för andra. Detta är avskräckande för alla som förstår vad de gör när de åtar sig balansansvar.

Det behövs alltså ingen lagändring för att det skall finnas ekonomiska skäl att hålla igång tillräckligt mycket elverk för att alla kunder skall få den el de avtalat om.

När företagen skall hantera denna utmaning på ett ekonomiskt rationellt sätt leder det inte till att man håller igång olönsamma kol- och kärnkraftverk. Det finns mycket som är billigare.

Kunder kan frivilligt minska sin konsumtion. Det kan de göra om de om de betalar timpriset istället för ett fast pris, eller genom att de ger leverantören rätt att minska leveranserna några dygn per år även om de har ett konstant pris.

Beroendet av en enda förnybar teknik kommer att visa sig sämre än en blandning av olika förnybara källor. Vind, sol och vatten är väderberoende på härligt olika sätt.

Sveriges fina system med biobränsleeldade kraftvärmeverk kommer att kunna spela en fin roll: När det är överskott på sol- och vindel producerar man ingen el, kanske producerar man biodrivmedel och fjärrvärme, eller också använder man den billiga elen för att producera värmen som skickas ut i fjärrvärmenäten. När det är brist på el producerar man både värdefull el och värme från biomassa.

För kortare bristperioder kan både hushåll, fjärrvärmenät och industrier lagra värme, eller lagra el i batterier. Med billig el man ibland får överskott av från sol och vind kan man producera vätgas som under kalla vinternätter kan producera el och värme.

Episoder med höga elpriser i en region på grund av kyla kommer också att visa hur lönsamt det är med elöverföring i kablar. Områden med överskott kan skicka till områden med underskott och därmed hjälps man åt att hålla nere de totala kostnaderna för allas elförsörjning.

Dessa alternativ kommer att slå ut gamla så kallade ”baskraftverk” – kol och kärnkraftverk – som nu håller på att stängas av ekonomiska skäl ute på väldens elmarknader och desperat försöker argumentera för att få mer subventioner.

Istället för att ge dem mer subventioner, är det dags att ta bort de stöd som gjort att de över huvud taget används: fossileldade elverk borde betala full koldioxidskatt och kärnkraftverken ägare borde vara tvungna att kunna betala också för stora reaktorolyckors konsekvenser.