Jag skulle må dåligt om någon kallade mig nyliberal extremist, tänk att leva sina dagar styrd av egoistiska tankar där måttet på ens liv handlar om nollorna på bankkontot samtidigt som man ser medmänniskor som en obehaglig kostnad och skatt som en stöld.
Att vara nationalextremist vore direkt obehagligt, att i denna tid av akut klimatkris försöka gynna den egna nationen på alla andras bekostnad är en tanke som blir olidlig eftersom den hittills verkligen varit de rika nationernas faktiska politik.
Vänsterextremism är däremot en trevlig sak.
Så vad består då den då av?
• Jag tror på alla människors lika värde och jag tror dessutom att samhällets uppgift är att ge alla samma förutsättningar och möjligheter att fullt ut leva sina liv och utvecklas.
• Det betyder att jag jobbar för utjämning i samhället, rika ska betala så att även de utan resurser kan skapa ett rikt liv. Utjämningen i samhället är ett mål i sig eftersom all seriös ekonomisk forskning visar att jämställda människor faktiskt skapar en gemensam rikedom större än dagens satsa-bara-på-dig-själv-system.
• Extremismen kräver halva makten och hela lönen i feminismens anda och självklart finns det ingen plats för idéer om att bygga skillnader mellan infödda och utlandsfödda medborgare.
• Den grundläggande ideologin bakom ordet vänster, alltså socialism, handlar bara om att göra det möjligt att befria individen. Fri från löneslaveri, fri från fattigdom, fri från okunskap och fri från normer som hindrar individen att blomma ut.
• Självklart finns det ingen plats för transfobi eller homofobi eller ens myter om nödvändiga könsfängelser där människor ska tvingas vara det ena eller andra. Det finns tusen nyanser av kön, inte två.
• För att skapa ett rättvist samhälle använder vänsterextremismen gärna kommuner och staten för att utjämna villkoren. Alla de verksamheter som den nyliberala ägarklassen utnyttjar för att öka sin makt och sitt ägande är sådant man kan bekämpa med det offentligas makt. Jag vill alltså öka demokratins inflytande över ekonomin. Det är självklart att vara för gratis kollektivtrafik men också gratis läkemedel, gratis vård utan avgifter, liksom dagis (ja, jag vet att det heter förskola, men nu gifte jag mig 1987 under parollen ”Bra och gratis daghem åt alla barn” så lite eftergift till historien får man göra vad gäller orden).
• Att vara för ökad demokrati betyder självklart att jag anser att demokratin ska styra penningpolitiken, inte några ”experter” som följer en ekonomisk skolbok de skrivit själva och därmed försvårar för politiken att skapa jämlik frihet.
• Självklart försvarar vänsterextremismen yttrandefriheten och vägrar acceptera alla försök att offentligt styra konst och kultur utifrån politiska mörka teser om vad som är rätt och fel att berätta.
• Som vänsterextrem tycker jag även att elnäten bör ägas gemensamt via staten och att elpriset ska vara detsamma i norr som i söder.
• Jag tycker kommunerna ska bygga hyresrätter och anser att gratis elbilar för de boende innebär en fantastisk klimatinsats för hela staden, precis som cykelbanor överallt.
• Låt mig slänga in att jag anser att skogen ska värnas från kalhyggen och att solel ska erbjudas alla som bor i ett hus. Och att jag som vänsterextrem tryckt upp t-shirten: ”Flyktingar, invandrare, stanna! Lämna oss inte ensamma med dessa svenskar.”
• Målet är självklart en värld där alla själv kan välja var de vill bo och verka.
Vad betyder det här? Låt mig ta ett enkelt exempel. I Florens pågår sedan två år en kamp där jobbare på fabriken CKN plötsligt fick höra att fabriken skulle läggas ner, 300 jobb försvinna och riskkapitalbolaget Melrose som äger skulle flytta produktionen. Man hade just gjort samma sak med en fabrik i Birmingham där 519 förlorade jobbet och fabriken flyttades till Polen. Men i Florens ockuperade de anställda fabriken och har nu ockuperat den i flera år och vägrar flytta på sig. Med crowdfunding och kulturfestivaler har de samlat stort stöd från medborgare i Florens och målet är att ta över maskinerna, tillverka solcellspaneler och batterier utan förstörande jordartsmetaller.
Det man gör är att man vägrar acceptera kapitalägarnas rätt att köpa och sälja människor, vilket är det man i praktiken gör i dagens nyliberala system.
Att man klarar ockupationen är för att man lärt sig organisering via fack och rörelser, det man gör är att utmana själva makten i ekonomin (ägandet) och det är klart det är vänsterextremism av bästa sort.
Som givetvis ska ha vårt stöd.
Ord är viktiga. Jag är vänster och om det är extremism att slåss för ökad jämlikhet, rättvisa och demokrati – ja, då är jag gärna extrem.
Men jag skulle vilja vända på det här.
Det finns ju krafter i Sverige, samlade runt ledningen av SD, som är extrema i rakt motsatt riktning. De försöker styra kultur och konst, de försöker tysta oberoende journalistik, de organiserar trollfabriker som ljuger och hatar, de ger de rika vad de vill ha och angriper de mest utsatta i samhället. De sprider hat mot trans och hat mot invandrare och de arbetar med att sprida konspirationsteorin om folkutbyte eftersom det är den teorin som ger dem (i deras sjuka tankar) rätten att ställa demokratin åt sidan. De samlar sin stridskassa och stjäl pengar från kommunalt partistöd till den lilla nationella ledarklickens projekt. De kan inte tydligt välja mellan Putins diktatur och en liberal demokrati, de är varken nationalister eller konservativa, de är den värsta formen av politisk ideologi, ja, låt oss använda ordet som alltför många försöker tassa runt och försöker omskriva med luddighet. De är fascister. Och enda orsaken till att de inte stolt står upp för denna bruna extremism är för att de lärt av historien att ord är viktiga.
Det fascistiska projektet i Sverige, med all sin rasism, rullar på bakom en massa ”jag vet inte” och ”jag visste inte” från partiledaren om organisationens rasism och politiska, långsiktiga plan.
Men vi vet och varje försök att förvilla debatten genom att kalla någon för extremist handlar bara om att dölja det som är den enkla sanningen.
SD är fascister.