Blockpolitiken är fördummande, hör jag att Stefan Löfven säger i en TV-intervju. I samma intervju slår han ut med armarna och frågar sig: Höger och vänster? Jag har aldrig förstått det där.
Själva ordet blockpolitik ingår i det stora lexikon som borde upprättas över bedrägliga ord som skymmer mer än de förklarar. I själva verket är det naturligtvis så enkelt som att ”blockpolitik” är det ord som kommit till för att förlöjliga eller dölja konflikter längs höger-vänsterlinjen. Det finns ord som verkar neutrala och bara beskrivande men som egentligen har den funktionen att de inrättar och skapar verklighet när de uttalas. Länge var t ex termen ”förnyare” på allas läppar. Centerledaren Annie Lööf skulle förnya sitt eget parti och i den inledande mediala rapporteringen framstod hon som en frisk fläkt. Att det där med förnyelse faktiskt i huvudsak innebar att hon ville driva sitt eget parti ännu längre högerut framgick inte – inte ens för de vanliga centermedlemmarna förrän den dag ett nyliberalt program dök upp.
Ordet förnyelse fördunklade den politiska innebörden av vad hon ville och vad hon sa. Uttrycket socialdemokratisk förnyelse var således länge och är i viss mån fortfarande ett kodord för högervridning av partiet. Att kunna tillvita sin motståndare att hen är traditionalist har en retorisk effekt som knappast kan överskattas. Den som blir stående med den skylten framstår som lite efterbliven och föga modern. Det går inte att försvara sig mot.
Möjligen håller just i våra dagar det där ordet ”förnyelse” på att bli användbart för dem som nyss kallades traditionalister. Vi har nu i Sverige och i västvärlden genomlevt årtionden av den doktrinär marknadsliberal politik som tidigare betecknades som förnyelse. Nu är läget snarare sådant att den som tror på mer offentliga verksamheter och höjda skatter kan gå ut och säga: Jag vill förnya politiken! Det är ni på högerkanten som står för det traditionella, för status quo och det bakåtsträvande! Det är ni som format samhällena nu i en generation och det blev inte bra. Det är ni som är de gammalmodiga traditionalisterna.
Jag älskar blockpolitik. Blockpolitiken är ett nedsättande ord för något som jag vill slåss för, nämligen att konflikter längs höger-vänsterdimensionen blir synliga. Att Löfven gick ut med sitt utspel tror jag var ett stort misstag. Vad han då säger till sina egna sympatisörer och till de växande väljargrupper som är utleda på den politik som nu förs är följande: Vi kan nog komma överens med dem som vi nyss var så förbannade på!
Fråga de danska socialdemokraterna som sysslat med blocköverskridande lösningar ett tag: Danska (S) är i vissa mätningar mindre än främlingsfientliga Dansk Folkeparti. Och varför sägs det så sällan att i det stora Tyskland vann det rödgröna blocket det senaste valet? Angela Merkel sitter kvar, trots att hennes parti är i minoritet, på grund av att socialdemokraterna, vänstern och de gröna inte förmår driva blockpolitik.
Leve blockpolitiken! Leve själva ordet. Det är som ”bög” för gayrörelsen.