Oljepriset steg omgående med tio dollar per fat när framgångarna för den islamistiska armén Isis (Islamiska staten i Irak och Syrien) började rapporteras. Ett oljepris på över 120 dollar – motsvarande 800 kronor – per fat riskerar bromsa världens stora ekonomier och ett sammanfallande Irak kan få priset att accelerera ännu mer. Energispekulanternas egna bloggar skissar på nya all time high-priser där 200 dollar per fat är ett katastrofscenario för världsekonomin.

Skillnaden mellan Irak och de andra, inbördeskrigshärjade staterna i arabvärlden är just storleken på oljeaffärerna. Irak är Opecs nästa största producentland. Trots att Libyen faller samman i en delad stat med maktgrupper som slåss om oljetillgångarna har oljepriset reagerat väldigt lite. Och kriget i Syrien är i all sin brutalitet ointressant ekonomiskt då Syrien inte är en av de stater som förser väst, Indien och Kina med olja.

Så när Isis går in i Irak och tillsammans med sunnimuslimska grupper i städer som Mosul snabbt tar makten, är delningen av Irak ett faktum med en helt annan dignitet än den syriska katastrofen.

Att den kurdiska armén tar kontroll över oljestaden Kirkuk möts av lättnad från amerikansk affärspress är avslöjande. USA har aldrig stött kurdernas kamp för en egen nation. Men hellre det än att även oljestaden hamnar under Isis kontroll. På samma sätt möts inte rapporterna om att iranska förband gått över gränsen för att stödja den svaga irakiska Bagdad-regimen med ramaskri från USA eller Nato.

Isis snabba framgångar i Irak har tagit omvärlden på sängen. Men att denna militanta organisation skulle gå in i Irak när Syriens regim börjat bli starkare i det kriget är ingen överraskning. Samtidigt kan inte tiotusentals soldater erövra ett land, det krävs en motståndsarmé som inte vill kriga och ett lokalt stöd från en minoritet som förlorat makt.

Striderna norr om Bagdad verkar mer utvecklas mot ett inbördeskrig mellan shiamuslimska och sunnimuslimska makter än ett krig mellan en USA-skapad regeringsarmé och ett krigsvant jihadistiskt nätverk.

Samtidigt betyder segrarna att enorma ekonomiska tillgångar hamnat i Isis händer. Enligt uppgift är miljarder i guld beslagtagna efter erövringen av Mosul. Kontrollen av olja ger också nätverket en helt annan möjlighet att köpa nya vapen utan att behöva vara beroende av Saudiarabien som finansierat gruppens krig i Syrien.

Hittills har kriget i Syrien handlat om vilka grupper som ska ta makten över vilken del av landet. När Irak faller samman handlar det dock inte bara om politisk kontroll utan om ekonomisk makt och påverkan på hela världsekonomin.

USA störtade Saddam Hussein i det som blev det första oljekriget 2003. Grundprojektet handlade om att stoppa Husseins alltmer nyckfulla användande av oljan som ett maktmedel i en tilltagande oljetörst. Målet var kanske inte att äga oljan själv, utan att öppna Iraks olja för privata globala företag och därmed stabilisera världsmarknaden och säkra tillgången. Den delen av projektet lyckades, men riskerar nu att omintetgöras om nya nationalistiska extrema stater skapas med olja som maktbas. För något år sen var planen för Iraks oljeutvinning att tredubblas före 2020. Nu sjunker den istället.