VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Integration betyder sammansmältning eller ”förening till en helhet”. Det betyder att det är en process och att denna process är ömsesidig. Det betyder också att både helheten och delarna förändras. Det betyder inte nödvändigtvis att denna process är eller kommer att vara konfliktfri. Men den är ömsesidig till skillnad från assimilation, från latinets assimilatio, som betyder ”göra lik”/ ”efterbilda” och innebär en total, fullständig och ensidig anpassning och underordning.
Det finns naturligtvis många olika sorters integrationsprocesser beroende på vilka grupper som ska integreras och om det gäller i hela samhället eller inom vissa sektorer. Men den främsta användningen i dagens debattklimat har kommit att handla om integration av människor som kommit till Sverige från andra länder.
Många, främst på den borgerliga kanten, pratar mycket om problemen som finns med denna integration. Men hur beskriver och förklarar de problemen? Moderaternas nya ledare Ulf Kristersson säger till exempel att SD har haft framgång för att de ”tagit upp problemen med integrationspolitiken”. Men det är ju inte sant. SD är inte bara mot invandring. De är mot integration också. De vill inte uppnå några resultat när det gäller integration. För de människor som ändå har kommit till Sverige vill de ha assimilation. Deras främsta förklaring till alla problem är dessutom just dessa människor. Att beskriva ett sådant parti som att de tar upp problemen med integrationen, det är faktiskt ren skönmålning. Och det säger en del om Moderaterna.
Detta är inte en lek med ord. Gör en jämförelse med någon annan grupp som ska integreras, med stora skillnader men också grundläggande likheter. Fundera över till exempel integration av människor som är synskadade. Tänk dig att det fanns ett parti som sade att vi inte på något sätt ska anpassa vår gemensamma miljö så att alla får mer jämlika chanser. Människor som är synskadade ska för det första inte vara ute och röra sig i samhället. Men om de ändå gör det får de assimilera sig fullständigt till miljön så som den är. Dessutom beror de flesta problem som finns i vår miljö på dessa synskadade och de försök till anpassningar till dem som skett. Vi skulle knappast anse att ett sådant parti ”tog upp problemen med integrationen” av synskadade.
Vad är målet med integration och när blir det mer integration? Oavsett vilken grupp vi talar om så måste det handla om att öka graden av jämlikhet när det gäller våra möjligheter. Om vi talar om integration av invandrare så måste det innebära mer jämlika möjligheter för alla när det gäller sådana grundläggande förhållanden som utbildning, jobb eller bostad. Att skillnader som beror på varifrån man kommer ska minska. Klyftor när det gäller skola, jobb eller bostad måste minska för att förbättra integrationen. Olika förhållanden (strukturer) i samhället måste ändras. Olika synsätt bland infödda men också bland invandrade måste ändras. Fördomsfulla eller förtryckande synsätt av många olika slag måste bekämpas. Det måste – som sagt – vara en ömsesidig process.
Men att – som skett sedan 1980-talet – riva ner välfärden, göra den mer orättvist fördelad och öka klassklyftorna är inte ett sätt att öka integrationen. Tvärtom har detta hittills bidragit till att öka segregationen. Högern som har varit med och påskyndat den nedmontering och privatisering av välfärden som påbörjades av Socialdemokraterna har inte gjort något för att motverka ökade klassklyftor. Tvärtom! Men nu skyller de konsekvenserna i form av ökande segregering på själva välfärdsmodellen. De vill ha mer av samma politik som har bidragit till klyftor i boende, klyftor i skolresultat, klyftor vad gäller möjligheter till jobb eller arbetets villkor. Det som de borgerliga kallar politik för integration handlar främst om förslag för fler enkla låglönejobb, att lagstifta fram lägre löner för nyanlända och att skikta tillgången till välfärdstjänster. Den förtjänar inte namnet integrationspolitik.
